VAR MED OCH BRYT MEDIEMONOPOL
Teckna en prenumeration på din lokala ETC-tidning
Ingen underkänd på nio år
Mimer som ligger i toppen har till exempel inte delat ut något underkänt betyg till sina elever i årskurs nio under de tre senaste åren.
– Det är inte anmärkningsvärt om man tittar på förutsättningarna. Vi har en kultur där skolan ses som viktig, engagerade lärare och vi har också ett stort engagemang från föräldrarna som vill ha en bra skola, säger Johan Edelsvärd, rektor på Mimerskolan.
Orättvis jämförelse
Han tycker att jämförelsen med de kommunala skolorna är orättvis.
– Att jämföra skolors betyg är sällan ett bra kvalitetsmått. Skolan är i mångt och mycket en spegling av hur samhället ser ut i stort. De problem som finns i samhället återfinns i skolvärlden. Skolsegregationen är inget undantag och är mycket en följd av en ökad bostadssegregation, säger Johan Edelsvärd.
Det är stora skillnader mellan friskolor och kommunala skolor även när det gäller andelen elever som klarar godkänt och fixar behörighet till gymnasiet.
Behörighet till gymnasiet
På samtliga friskolor klarade alla elever godkänt i minst åtta ämnen och kan därmed söka till gymnasiets yrkesprogram. Snittet på de kommunala skolorna är 75 procent. Där är en av fyra alltså inte behörig för gymnasiet.
– Vi ser också att gapet mellan de som presterar bra och de som inte klarar målen ökar och det är bekymmersamt, säger João Pinheiro (S), barn- och utbildningsnämndens ordförande.
Han vill ändå ta fasta på att resultaten i de kommunala skolorna är drygt två procent bättre än förra läsåret.
– Sundsvall går mot strömmen jämfört med riket i övrigt. Vi har lyckats vända trenden och har jobbat hårt för att höja resultaten i skolan vilket har gett resultat. Vi ger extra resurser till elever och skolor med störst behov. Skola under loven och läxhjälp är andra satsningar som vi redan vet ger resultat, säger han.
Ökad segregation
Siffrorna visar också att det är föräldrar med universitetsutbildning som väljer bort de kommunala skolorna. Samtidigt tar några kommunala skolor nästan hela ansvaret när det gäller nyanlända elever. Detta är ytterligare två faktorer som bidrar till betygsskillnaderna.
João Pinheiro menar att friskolorna måste börja ta sitt ansvar.
– Med nuvarande system ser jag inte någon snabb lösning på den ökade segregationen. Ska vi bryta detta måste friskolorna ta emot fler elever från lågutbildade hem och fler nyanlända. Men det har man inte varit intresserade av hittills.
Han noterar att den enda friskolan som har varit villig att öppna dörrarna för nya svenskar är Sundsvalls största skola, Engelska skolan, som ska ta emot fem nyanlända elever.
Nästan nio av tio barn till lågutbildade föräldrar finns på de kommunala skolorna. Friskolorna har endast 13 procent av dessa elever.
– Kan vi få en bättre balans? Jag tror att det är nödvändigt om resultaten ska förbättras, säger João Pinheiro.
Johan Edelsvärd på Mimer håller med.
– Det är klart att vi ska ta ansvar men vi måste också få ekonomiska förutsättningar för det. Eftersom Mimer är en ideell förening behöver vi få garantier av kommunen för en långsiktig finansiering och vi hoppas att de kommer med ett konkret förslag som ger förutsättningar för detta.
Ta ett större ansvar
João Pinheiro menar att förutsättningarna redan finns.
– Vi har en omfördelning av skolpengen som innebär att eleverna med tuffast förutsättningar också får mest resurser. Där har friskolorna samma förutsättningar som de kommunala skolorna. Jag vill ha en dialog med dem om hur de ska kunna ta ett större ansvar, säger han.