– Det är som att dom skuldbelägger mig för andras beteende, när dom egentligen ska vara på min sida och visa för killarna som har sexualiserat mig på det här sättet att det inte är okej, istället säger dom att ”du får byta om”, säger hon till P4 Skaraborg efter händelsen.

Efter tillsägelsen är 15-åringen upprörd. Att gå till skolan känns inte roligt längre. Även hennes mamma är upprörd. De gör en anmälan till Skolinspektionen, som i sin tur skickar ärendet till Diskrimineringsombudsmannen, DO. Nyligen kom de med sitt beslut – skolan har diskriminerat eleven och ska betala 50 000 kronor i ­diskrimineringsersättning till eleven.

– Diskrimineringen ligger i hur skolan har bemött den här eleven. De la skulden på henne för att manliga elever pratade sexistiskt och objektifierande om henne. Skolan hade inte fört samtalet på samma sätt om det gällde en kille, säger Karin Ahlstrand Oxhamre, chef för DO:s processenhet.

Skolpersonalens argument att de bara ville väl håller inte, menar hon.

– Det är diskriminering även om man inte har som syfte att diskriminera. Skolans bemötande i det här fallet grundas på en förlegad syn på könsroller, det är kvinnan som ska ta ansvar för att hon blir pratad om.

Samma ska gälla alla

Flera andra skolor har också fått kritik för klädkoder som bara gäller de kvinnliga eleverna. Inte minst Internationella engelska skolan, som i vintras uppmärksammandes efter att elever vittnat om att tjejer inte får ha korta kjolar.

– Vi har en tumregel som säger att om eleven står med armarna hängande rakt ner och med knuten näve, så ska kjolen inte vara kortare än nederkanten på näven, förklarade Alastair Wither, rektor på IES Täby för Aftonbladet.

Karin Ahlstrand Oxhamre menar att det inte per automatik går att säga att det i samtliga fall handlar om diskriminering, men att en utgångspunkt bör vara att samma regler ska gälla både killar och tjejer.

– Har man klädregler bör det vara samma för alla, säger hon.

Om det ens är tillåtet att ha klädregler överhuvudtaget är dock tveksamt. Enligt Skolverket får en skola inte kräva skoluniform och skolan ska heller inte styra över vad en elev har på sig i övrigt, menar Mikael Hellstadius, skoljuridisk expert.

– Utgångspunkten är att en elevs klädsel är en del av yttrandefriheten, en grundläggande fri- och rättighet. Skolan ska inte lägga sig i vad en elev har på sig. Undantag finns förstås, som om en elev skulle ha en klädsel som är grovt kränkande objektivt sett eller utgör ett brott, till exempel hets mot folkgrupp.

”Går över gränsen”

Att däremot ha regler om kjollängd, eller om hur djup en urringning kan vara, är inte okej, enligt Mikael Hellstadius.

– Det är inte förenligt med elevernas fri- och rättigheter. En skola kan möjligen komma fram till vissa regler ihop med eleverna, till exempel att man inte ska ha ytterkläder på lektionerna. Men att ställa krav på att just tjejer ska ha en viss kjollängd eller att inte får ha urringat, det kan de inte göra, säger han.

Att DO nu gör bedömningen att det faktiskt är diskriminering att be en kvinnlig elev klä på sig, tror han kan ha betydelse även för andra skolor.

– Man kan tycka att skolorna redan borde ha förstått vad som gäller, att den typen av regler är att gå över gränsen, men beklämmande ofta hör vi ju om liknande fall. Att DO har gjort den här bedömningen nu kan förhoppningsvis leda till att skolor slutar med den här typen av klädpolicys.

Karin Ahlstrand Oxhamre säger också att hon hoppas att andra skolor lär av fallet med Raul Wallenbergsskolan.

– Det är lite vårt syfte, att det lyfts en debatt och att medvetenheten ökar. Skolor behöver fundera över de här frågorna ur ett lite större perspektiv, och analysera hur man gör och hur elever bemöts, säger hon.

Kanske kan också Skolinspektionens granskning av Internationella engelska skolan få effekt – de håller just nu på med en utredning efter att skolan anmäldes för sina klädregler. Vad den kommer att resultera i är dock för tidigt att säga.

– Vi har inlett en riktad tillsyn utifrån de uppgifter vi fick in om klädregler, vi utreder hur reglerna förhåller sig till de bestämmelser som finns i skollagen. Om vi bedömer att det finns en brist kan vi antingen ge en anmärkning eller ta beslut om ett förläggande, säger Ellen Delby Susic, utredare på Skolinspektionen.

Dagens ETC har sökt både Raul Wallenbergsskolan och IES, utan att få svar. Enligt IES presskontakt har ingen tid att svara.