Bergsjöskolan har en elevomsättning på 40 procent. Många elever stannar bara några månader och hinner aldrig rota sig innan de antingen flyttar eller byter skola av andra skäl. Den höga elevomsättningen är en av sakerna som Skolinspektionen slog ned på vid sin senaste inspektion och Monzer El Sabini, rektor för årskurserna 7-9 och särskolan årskurs 1-9, håller med om att det är problematiskt.
– Vi har elever som kommer in genom den ena dörren och lämnar oss genom den andra. De gör att vi inte hinner jobba fokuserat med de eleverna. De som lämnar oss är de som etablerar sig, inte mycket men litegrann. De barnen som får ett fotfäste i samhället och deras föräldrar lämnar oss, säger han.
När han ombeds beskriva skolan säger han att den först och främst är en spegel av samhället omkring.
– Det är inget negativt i sig, men det handlar om att vi har lågutbildade familjer i området. Omkring 16 procent av föräldrarna i området har eftergymnasial utbildning, bland våra elever är det 19 procent som har godkänt i alla ämnen. Så vi stiger över föräldrarnas förmåga. Vi kan inte bara se de låga betygen utan måste se föräldrarna och elever i sitt sammanhang. Målet är att nå 25–30 procent och ännu högre, men det är en process som inte är lätt, säger han.
Omöjlig uppgift
Bergsjöskolan är en av de skolorna i Göteborg som tagit emot flest nyanlända elever, många är ensamkommande som behöver mycket stöd för att landa i situationen. Camilla Fernhall Modig är specialpedagog på skolan och jobbar mycket med de nya eleverna. Å ena sidan tycker hon att det är bra att skolan tar emot en stor andel av de nyanlända, eftersom man har byggt upp erfarenhet och kunnande. Å andra sidan blir det en nästintill omöjlig uppgift.
– Det vi har här är något slags ytterlighet och det är inte sunt att det är så segregerat som det är, det minskar elevernas möjligheter. Fördelen är att vi har erfarenhet av att ta emot nyanlända, men det som är nu är inte sunt. Att det ska vara så belastat på ett ställe och att det tillåts vara så segregerat som det är. Det är inte bra, säger hon.
Hon tror att det som behövs är en modell för att stoppa genomströmningen av elever, och att man samtidigt måste hitta ett sätt att fördela utmaningarna mellan flera skolor.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Locka eleverna
Skolan har ett uppdrag att verka utjämnande när det gäller ojämlikhet och skolor i utsatta områden tilldelas mer resurser än i socioekonomiskt starka områden. Men det krävs mer för att en skola som Bergsjöskolan ska kunna locka elever och verka utjämnande på allvar, menar hon.
– Skolan skulle behöva någonting som säljer in den till eleverna, som en musikinritning eller någonting annat som får eleverna att vakna upp och tänka att de vill söka hit, säger hon.
Att anställa mer personal är en annan åtgärd som skulle gör stor skillnad.
– Då skulle man kunna delar upp eleverna och skapa en mindre grupp när det behövs, eller lägga ett schema där man har två lärare inne på lektionerna, säger hon.