– Vi vet till exempel inte om det finns bandbredd så det räcker. Det här blir ett stresstest på hela systemet, säger han.
Regeringen beslutade om en nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet 2017 och en nationell handlingsplan för skolans digitalisering 2019. I februari i år kom en lagrådsremiss med förslag om utökade juridiska möjligheter att använda fjärr- och distansundervisning i det svenska skolsystemet.
– Att det kommit så sent innebär att många skolor nu kommer behöva kasta sig direkt ut på djupt vatten. Jag hade hellre sett ett genomtänkt och planerat skifte, säger Jörgen From.
”Kan ha positiva sidoeffekter”
Men det finns andra sätt att se på saken. Anders D. Olofsson, professor i pedagogiskt arbete på Umeå universitet, menar att coronakrisen kanske ger oss en oväntad knuff i riktning mot en allt mer digitalt kompetent gymnasieskola.
– Corona är förstås inget vi önskar oss, men det kan ha positiva sidoeffekter för gymnasieskolans digitalisering. Pandemin kan medföra ett ökat användande av digitala läromedel. Det kommer att bli ett intressant forskningsprojekt att studera hur lärarnas digitala kompetens ökade i kölvattnet av corona, säger han.
En stor utmaning är förstås att den digitala tekniken ska fungera. Där är svenska kommuner och skolor olika väl förberedda. Den organisatoriska biten är viktig, betonar Anders D. Olofsson.
– Det underlättar förstås om man har en bra teknisk support och fler it-pedagoger på skolan. Men många skolor har inte den plånbok som krävs. Har man jobbat väldigt analogt blir steget långt nu.
Även Jörgen From framhåller att mycket handlar om skolans organisation, också när det gäller pedagogiken.
– Ytterst handlar det om att tänka om och tänka nytt. Det är viktigt att man gör det inom hela organisationen, inte bara den enskilda läraren.
Kan ha fördelar för vissa
Distansundervisning passar olika väl för olika lärare och elever, men att använda tekniska läromedel i egen takt kan till exempel ha stora fördelar för elever med koncentrationssvårigheter.
– Det har skett i så liten omfattning på grundskole- och gymnasienivå att det är svårt att dra några slutsatser. Men till exempel en inspelad film uppskattas av de som har svårt att koncentrera sig. Det går att pausa filmen och gå iväg en stund, eller se om det man inte förstod.
Men många gymnasieutbildningar innebär praktiska moment, som kan vara svåra att få till på distans. Även där handlar det om att försöka tänka nytt, menar Jörgen From.
– Vi har till exempel sett på en brandmannautbildning som gick på distans att de eleverna var mycket bättre förberedda när de väl kom till campus, än de som studerade på plats.
Med ett utvecklat pedagogiskt tänk kan distansundervisning stärka svagare grupper, menar Jörgen From. Om det däremot innebär väldigt mycket självstudier kan det bli svårt för de grupperna.
Finns det någon risk att distansundervisningen påverkar relationen mellan lärare och elever negativt?
– Lärare har vittnat om att fjärrundervisning har gjort att de fått starkare band med elever som lär sig långsammare. I ett klassrum ser alla om man inte förstår och räcker upp handen, vissa drar sig då från att göra det. Och folk kan ju bli kära över internet, så jag tror nog att lärarna kan behålla bra relationer till sina elever på distans.
Nytorpsskolan i Hammarkullen i Göteborg har redan testat fjärrundervisning och är beredda på en stängning av grundskolorna.
– Men blir det långvarigt kan en del elever får svårt att nå målen, säger rektor Else-Marie Hallqvist.
Nytorpsskolan är en 4 till 9-skola med 430 elever. Rektor är Else-Marie Hallqvist, som blev rikskänd 2019 då hon överskred skolans budget med fem miljoner för att ta den ur det ”krigstillstånd” med skolbränder och vandalism som rådde då hon tillträdde. Nu står hon inför en ny utmaning. Västra Götaland drabbades tidigt av coronaviruset och Nytorpsskolan har redan hunnit prova på fjärrundervisning.
– Vi har haft lärare som stannat hemma utifrån Folkhälsomyndighetens direktiv och som undervisade hemifrån medan eleverna satt i klassrummet med lurar. En annan vuxen fanns i klassrummet, men läraren skötte undervisningen. Det fungerade jättebra. En elev kom fram till mig efteråt och sa att ”det här är framtiden”, berättar Else-Marie Hallqvist.
Hon och medarbetarna är förberedda på att skolan kan komma att stängas.
– Vi har ju övat och är helt i fas om man skulle stänga. Alla elever kommer ha en egen dator och nu kollar vi vilka elever som inte har nätuppkoppling hemma. Då får vi lösa det med mobila enheter.
Finns det risk för att några elever inte klarar målen med distansundervisning?
– Det beror på om det blir långvarigt. Vi har påsklov om två veckor och ett par studiedagar i anslutning till lovet, så till mitten av april klarar vi det utan att det blir för stor inverkan. Men blir det stängt hela terminen hamnar vi i ett annat läge.
Kan distansundervisning till och med vara bättre för vissa elever?
– Jag är övertygad om att de flesta elever mår bäst av att vara i skolan. Vi har inga problem med hemmasittare, snarare tvärtom, de vill inte gå härifrån. Skolan är en viktig social mötesplats.
Om skolorna stängs drabbas de elever som redan är utsatta hårt, menar Annika Wennman, rektor på Fryshusets grundskola i Husby, Stockholm.
Många elever ur socioekonomiskt svagare grupper och elever som är i behov av särskilt stöd i skolan kommer att drabbas hårt om skolorna stänger, befarar Annika Wennman. Hon är rektor på Fryshuset grundskola västra i Husby i Stockholm, ett område där den socioekonomiska utsattheten är hög.
– Det kommer att slå hårdast för de som redan är utsatta. Massor av barn och ungdomar i hela Sverige kommer att fara fysiskt och psykiskt illa under den här perioden. Jag tror att effekterna av en skolstängning skulle bli mycket stora, säger hon.
Bara tillgången till datorer och nätuppkoppling kan vara ett problem för en familj med svag ekonomi. Men problemet är mycket större än så. Om skolan stänger går många elever miste om dagens enda mål lagad mat.
– Hur ska en fattig familj klara att det kanske plötsligt är fem personer som ska äta lunch hemma? Det är också många elever som kommer hem till en familj där det finns missbruk eller psykisk ohälsa. Är man trångbodd finns inte heller någon möjlighet att ens få ett eget skrivbord.
Många föräldrar har inte heller språklig förmåga att hjälpa till med studierna, betonar Annika Wennman.
”Många funderar”
Hon saknar en plan för hur de mest utsatta barnen och familjerna ska få hjälp att klara en skolstängning. I tisdags skrev hon ett inlägg på Facebook om sin oro som fick stort gensvar.
– Jag tror att frågan väntade på att bli lyft, många funderar på det här. Vi behöver idéer utifrån, det är inget vi som varje skola kan lösa själva. Många vill nog hjälpa till, bara man lyfter problemet.
Behovet av sammanhang och skolan som en trygg plats där man vet vad som förväntas, är svårt att täcka upp för på distans. Annika Wennman hoppas att den nya lagändringen kommer att ge utrymme för att hålla skolan öppen åtminstone till viss del.
– Självklart kommer jag att följa det som bestäms, men jag stänger bara skolan om jag absolut måste. Mina elever vill vara i skolan. Om vi måste stänga helt får vi hitta andra sätt att hålla kontakten.
