KOM TILL BOKMASSAN !

ETC och Leopard arrangerar 29 och 30 september Bokmassan (Heden, Göteborg). Massa författare, massa böcker – och inga högerextremister. All information: ETC.se/Bokmassan

Kritiken var då kraftig. Bland annat krävde LO ett tak för hur hög den kommunala skatten får vara. Argumenten mot att höja den kommunala skatten är att den är en så kallad platt skatt, alltså att man betalar samma procent oavsett vad man tjänar. Andra skatter i Sverige är progressiva och ökar ju mer man tjänar. Dessutom, menade SKL då, minskar den kommunala skatten incitamenten att arbeta, vilket skapar en ond spiral där man tvingas höja skatten ytterligare för att kompensera bortfall.

Anslagen har inte höjts

Problemen har uppstått av att regeringen sedan 2006 inte höjt anslagen till kommunerna. Därför har de urholkats till följd av inflationen. En krona i dag är mindre värd än vad en krona var 2006. I 2016 års budget gjordes den första satsningen på att åter höja statsbidragen till kommunerna då regeringen genomförde det som kommit att kallas Vänstermiljarderna, vilket var 10 miljarder till kommunerna. Det var därefter SKL menade att det fortfarande saknades 40 miljarder fram till 2020.

Även i årets budget finns pengar avsatta till kommunerna. Det aviseras 5 miljarder för 2019 och 5 miljarder för 2020. Dessutom tillkommer cirka 10 miljarder i riktade satsningar, så kallade öronmärkta pengar. De utgörs främst av en satsning på skolan.

Annika Wallenskog, chefsekonom på SKL, är glad över de stora generella tillskotten till kommunerna.    

– Jag tycker det är bra att vi får de här generella bidragen och att man så långt i förväg går ut och aviserar dem.

Att regeringen redan nu flaggar för att mer pengar kommer komma 2019 och 2020 tillhör inte vanligheterna, menar Annika Wallenskog.

– Det är nog första gången sedan jag började jobba med det här som regeringen är så här tydlig så här långt i förväg. Då har jag jobbat med det här rätt länge, säger hon.

Långsiktig planering möjlig

Att regeringen redan nu är tydlig med att pengarna kommer att komma gör det möjligt för kommunerna att planera långsiktigt.

Men den delen av bidragen som är riktade är Annika Wallenskog desto mer kritisk till. Hon menar att, eftersom pengarna är knutna till vissa verksamheter, inte är säkert att alla kommuner och landsting har samma behov.

– Säg att man ger en miljard till förlossningsvården. Det är inte säkert att alla landsting har stora behov inom förlossningsvården. Man kanske behöver pengarna i primärvården istället, men det går inte att använda dem där med det här fördelningssätet. Det är lite synd att man väljer att lägga 10 miljarder i riktade bidrag, för det är ju väldigt mycket pengar.

– Det är mycket bättre att kommunerna och landstingen får lägga pengarna där de har stora utmaningar istället. Det hade varit enklare att börja jobba med de nödvändiga omställningarna då. Man blir upplåst i vissa områden och då blir det svårare att ta ett helhetsgrepp.

Enligt era uppskattningar fattas det fortfarande 20 miljarder i kommunerna. Kan vi se fram emot stora kommunalskattehöjningar framöver?

– Det är svårt att säga exakt. Det beror på hur mycket kan man effektiviserar och hur mycket man höjer skatten. Jag tror att det framöver kommer bli en kombination av höjd skatt, ökade statsbidrag och effektiviseringar. Men exakt nivå på skattehöjningen är svårt att säga redan nu.

Skatten har i snitt höjts med 8 öre per år, och ökningen kommer antagligen fortsätta ungefär i den takten, tror Annika Wallenskog. Skattehöjningarna är dock inte jämt spridda utan vissa kommer behöva höjas mer medan andra höjs mindre.

Effektivisering viktig

Utöver skatten och statsbidragen menar Annika Wallenskog att det är viktigt att kommunerna jobbar med att effektivisera och använda ny teknik i sitt arbete för att klara den kommunala ekonomin.

– Att fundera och arbeta kring hur vi kan ta tillvara på digitalisering och ny teknik för att effektivare använda resurserna tycker jag också ingår i uppdraget. Vi behöver börja ställa om när det finns nya möjligheter.

Det kan vara positivt att staten inte skjuter till alla 40 miljarder till kommunerna, menar hon.

– Om man får alla pengar från staten så är risken att kommunerna inte gör de nödvändiga omställningarna. Men exakt hur mycket pengar kommunerna skulle behöva är svårt att säga. Vi vet inte om 20 miljarder är tillräckligt eller om det skulle behöva vara mycket mer. Vi vet heller inte vad som händer framöver. Regeringen kan komma med mer pengar i budgeten för 2019 och 2020.