– En sådan här händelse är typisk inom kriminella nätverk. I och med att skjutningarna har ökat jobbar vi mycket med underrättelsetjänst och kartlägger vilka som är inblandade i olika nätverk. Vi följer fokus­individer, alltså de som är våldsbenägna och har mest muskler för att utföra våldsbrott och riktar flest insatser mot dem, säger Anna Benedetti, operationsledare mot skjutningar och sprängningar i region Stockholm, där Stockholms och Gotlands län ingår.

Forskning ska fälla fler

I just Stockholm har antalet skjutningar ökat kraftigt, från 40 under det första halvåret 2019 till 61 under samma period i år. Av landets tio dödsskjutningar under perioden har åtta skett i region Stockholm. Många riskerar dessutom att förbli ouppklarade.

Gunnar Appelgren leder en forskningsgrupp inom polisen som under två års tid fördjupat sig i varför skjutningar inom den gängkriminella sfären klaras upp i betydligt lägre grad än andra våldsbrott. Forskningsgruppen skulle ha lämnat in en slutrapport tidigare i år men det senaste årets ökade antal sprängningar gjorde att rapporten istället fördjupades ytterligare. Fem sprängningar inträffade under våren 2017 i region Stockholm i jämförelse med tolv under samma period 2020, det vill säga mer än en fördubbling på tre år.

– Vi valde i november 2019 att ta med explosiva sprängningar och beslag i rapporten eftersom vi såg att det allt oftare kan kopplas till skjutningar och kriminella nätverk, säger Gunnar Appelgren.

Rapporten har mynnat ut i ett antal rekommendationer för hur poliser ska agera när det kommer till gängkriminalitet. Den pekar främst på att polisinsatser måste sättas in snabbare.

– Vi lär oss saker hela tiden men det krävs ett högre tempo i mordutredningarna, ett snabbare frihetsberövande och snabba dörrknackningsåtgärder. Vi ser också att fler tekniker på brottsplatsen är en framgångsfaktor. Positiva effekter ser vi också av att ha fler utredare som koncentrerar sig på kontakten med familjemedlemmar när någon har blivit skadad eller mördad.

Appelgren menar att mycket redan är i rullning hos polismyndigheten, men att coronapandemin bromsat upp en del planerade utbildnings­tillfällen under våren.

– Tanken var att vi bland annat skulle utbilda fler tekniker på kriminalpolisavdelningen, men det har skjutits fram.

Att skjutningarna och sprängningarna har ökat förklarar Appelgren med att konflikterna har eskalerat.

– 2017 var skjutningarna som värst men det ser ut att kunna bli ännu värre i år. Till viss del ökar våldet också på grund av stora beslag och frihetsberövande från polisen.

”Blir avskräckta”

Anna Benedetti bekräftar den bilden. Hon menar att när flera kriminella ledare högt upp i hierarkin blir frihetsberövade blir oron underifrån märkbar.

– När roller ska tas över kan det lätt uppstå konflikter vilket kan leda till fler skjutningar. Men förhoppningsvis blir de som är på väg in i miljön avskräckta när de ser att brotten får verkliga konsekvenser, säger hon.

Både Gunnar Appelgren och Anna Benedetti menar att före­byggande åtgärder är a och o för att lösa problematiken kring kriminella gäng.

– Vi behöver komma med sociala och kommunala åtgärder för att få bort unga från kriminalitet. Även för vår skull om vi ska orka fortsätta jobba i den här miljön, säger Gunnar Appelgren.

Att stoppa nyrekryteringen till de kriminella nätverken står högt upp på polisens lista över åtgärder för att få stopp på våldet. Men det är inte alltid lätt med de resurser som finns.

– Polisens verktygslåda öppnar inte förrän personen ifråga fyllt 15 år. Men många gånger är det betydligt yngre barn som lockas in i nätverken för att utföra brott, som att till exempel bära vapen. Det är ganska vanligt att man rekryterar in tio-elvaåringar som kanske har sociala problem hemma och gärna vill hänga med äldre killar. Det är otroligt viktigt att andra myndigheter kan hjälpa oss här, säger Anna Benedetti.

Tidigare i somras beslutades att operation Rimfrost, polisens nationella insats mot den organiserade brottsligheten, skulle avslutas efter att ha misslyckats med målet av minska antalet skjutningar och sprängningar sedan den inleddes hösten 2019.

Vad betyder det för polisens arbete att operation Rimfrost avslutats?

– För region Stockholms del i arbetet mot skjutningar och sprängningar har operation Rimfrost inte inneburit något förändrat arbetssätt, inriktning eller fokus. Vi hade redan upparbetat vissa samverkansforum och metoder. Våra vinster med Rimfrost har mer varit det nationella perspektivet och möjligheterna till gemensamma prioriteringar med andra polisregioner.

Kommer det att komma en ny specialoperation mot gängkriminalitet?

– I nuläget ser vi inget behov av en ny specialoperation för vår del. En del av syftet med insatsen Rimfrost var att alla polisregioner skulle ha likvärdiga prioriteringar gällande skjutningar och sprängningar för att bryta den uppåtgående våldsspiralen. I region Stockholm kommer vi ha fortsatt hög prioritet mot skjutningar och sprängningar och gemensamt fokus mot de individer med våldskapital som ägnar sig åt det. De senaste månaderna har inneburit fler frihetsberövanden av mycket våldsaktiva individer, häktesplatserna är välfyllda.