Skippad skollunch dåligt för både hälsa och miljö

I Sverige serveras varje dag uppemot en miljon skolluncher, men många elever väljer att inte bege sig till skolmatsalen. Det får konsekvenser för elevernas välmående och förmåga att prestera i skolan, enligt ny forskning som tagits fram på uppdrag av Livsmedelsverket. 

– De som hoppar över skollunchen missar ett viktigt mål mat som man behöver för sin fysiska utveckling, men också för att ha ork och energi att ta sig igenom skoldagen, berättar Elin Sandström, rådgivare på Livsmedelsverket. 

Elin Sandström påpekar att en näringsrik skollunch kan kopplas samman med såväl bättre koncentration och uppmärksamhet som högre livskvalitet.

– Elever som äter bättre uppvisar bättre hälsa och mående. Att inte äta ordentligt kan kopplas till fysiska besvär såsom huvudvärk, ryggvärk och ont i magen. 

Skippad skollunch en miljöbov

Att rata skollunchen är inte heller bara dåligt för eleverna, utan också för miljön. 

En undersökning från 2023 visar att 35 miljoner skolmåltider slängs varje år. Sammanlagt hivas cirka 56 gram mat per elev och dag, vilket motsvarar ungefär var sjätte portion.  

– Skolmatens syfte är att hamna i elevernas magar. När de här resurserna istället slängs i soptunnan får det konsekvenser för både klimat och ekonomi, kommenterar Elin Sandström.

Från ett ekonomiskt perspektiv har skolkökens kostnader för livsmedel ökat med cirka 15 procent sedan 2020. Enligt siffror från Livsmedelsverket kostar matsvinnet från skollunchen kommunerna 360 miljoner kronor per år. 

En fråga om trygghet och trivsamhet

Problemet, förklarar Elin Sandström, handlar inte om att eleverna är kräsna och inte tycker om skolmaten. Snarare beror det på de sociala aspekterna av skolmåltiden såsom trygghet och socialt sammanhang i skolmatsalen.

– Det är ganska vanligt att skolmatsalen upplevs som en stressig miljö. Många elever ska få plats och äta på ganska kort tid, något som kan bidra till en negativ upplevelse.

Även en känsla av utsatthet kan få elever att skippa skollunchen.

– Det kan handla om att man inte har en kompis att sitta med, att man är rädd för att hamna bredvid elever som man inte känner eller är orolig för att snubbla och spilla. 

För att komma till rätta med situationen efterlyser Elin Sandström ett helhetsperspektiv. 

– Här måste man hjälpas åt, såväl rektorer som lärare, måltidspersonal och elevhälsan. Om vi ger eleverna goda förutsättningar att lära sig, ger vi dem också goda förutsättningar att må bra i framtiden. Då är det viktigt att alla är engagerade för att få till en bra måltidssituation.