Flera tidigare studier av vuxna har visat att övervikt och vissa sjukdomar, som högt blodtryck, är vanligare i områden som är socialt och ekonomiskt utsatta. Men enligt Peter Friberg, professor och överläkare på Sahlgrenska akademin, som leder studien finns det ingen tidigare forskning i Sverige där skillnaderna går att se redan så tidigt som hos 13-åringar.

Mest enkäter

I Sverige har forskningen om hur unga mår nämligen mest riktat in sig på enkäter snarare än fysiska undersökningar.

Peter Friberg vill se en ändring på det.

– Varför mäter man inte blocktryck på barn och ungdomar när de är på hälsokontroller?, frågar han sig.

Han säger att blodtrycket varierar och att kontrollerna därför skulle behöva göras vid upprepade tillfällen.

– Men det är en så viktig faktor att få med sig, och det är lätt att mäta, säger han.

På vilket sätt skulle det göra skillnad?

– Om man vet att någonting är på väg att utvecklas så kan man försöka stoppa det och försöka ta reda på vad det höga blodtrycket beror på och kanske till exempel få barnet att träna lite mer. Man sätter inte in läkemedel i första skedet, men man har i alla fall ett öga på det, säger han.

Studien har pågått sedan 2015 och totalt ingår nästan 2 300 sjundeklassare från 54 skolor runt om i Västra Götaland.

Flickor mer stressade

Dagens Nyheter skrev om studien i våras och berättade då bland annat att elever som är fysiskt aktiva minst 60 minuter varje dag är mindre stressade än de som inte rör sig lika mycket. Stressnivån påverkas också av att ha goda relationer med lärare och familj, att ha nära vänner och att trivas i skolan. De första resultaten från studien pekar också mot att flickor är mer stressade än pojkar och att ungdomar som kommer från familjer med lägre socioekonomisk status upplever mer stress.

Men Samiira Mohamed, Sabrine Ali och Adla Mohamed känner inte igen sig i den bilden. De är 13 år och bor i Hammarkullen.

– Jag är inte stressad. Hammarkullen gör så mycket för oss, säger Samiira Mohamed.

Hon berättar om en ledare som ordnar aktiviteter på ungdomsgården och att det finns läxhjälp som gör att hon inte behöver känna sig stressad över skolan.

– När man blir äldre kanske det blir värre. Jag tror inte att det blir lätt att skaffa jobb. De som anställer vill ha någon med blå ögon och ingen sjal, säger Adla Mohamed.

Studien visar samtidigt att merparten av sjundeklassarna, tre av fyra, mår bra.

Vad utmärker dem?

– De är nöjda, har kompisar och det funkar bra med föräldrarna och i skolmiljön. De är därmed också mindre stressade, därför att de har ett nätverk och en familj där det fungerar, säger Peter Friberg.

Kommer följa i tio år

Han och hans forskarkollegor kommer att följa personerna i studien under minst tio år. Något som ger smått unika möjligheter för forskarna. Det som undersöks är bland annat fysisk aktivitet, stress och tilliten i skolan. Studien utgår ifrån både enkätsvar och fysiska undersökningar där det tas blodprov och blodtryck på eleverna.

Genom att följa gruppen på individnivå blir det möjligt att se vilka faktorer det är i en viss ålder som sedan leder till att en person mår på det ena eller andra sättet senare i livet.

– Vi tittar på olika saker vid olika tillfällen och hur olika variabler hänger ihop. Med individen och familjen, i relation till hur eleverna trivs i skolan, till vilken frånvaro de har och vilka betyg de så småningom får. Det viktiga med detta är att det är en longitudinell uppföljning där man följer varje individ, säger Peter Friberg.