BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Folkomröstningen arrangeras både i KRG och i de så kallade ”omstridda områdena” utanför Kurdistanregionen, som kurderna kontrollerar sedan 2014 men som även Bagdad gör anspråk på.
Både Iraks premiärminister Haider al-Abadi och flera ledare med koppling till landets mäktiga shiamiliser har varnat att militära medel kan sättas in mot kurdernas separatism.
”Nästa krig i Irak”
Det här riskerar att bli startskottet på det ”nästa krig i Irak”, som många bedömare varnat för kan efterträda kriget mot Islamiska staten (IS). Sverige spelar redan en aktiv roll i konflikten, genom att Försvarsmakten i dag har närmare 70 soldater på plats som gett militär utbildning till en av de berörda parterna: de kurdiska peshmergastyrkorna.
Men Sveriges regering har varit påfallande fåordig om hur man ställer sig till självständighetsretoriken och konflikten. Utrikesminister Margot Wallströms pressekreterare hänvisar Dagens ETC till en kort TT-kommentar.
– Världen ser på det med intresse och oro. Vi är rädda för att det ska bli mer av säkerhetsproblem och större politisk oro. Vi skulle vilja se att man kan hålla ihop Irak så mycket det går, samtidigt som vi har respekt för kurderna, sa Wallström till TT.
Hänvisar till folkrättsprincipen
Flera riksdagspartier talar dock öppet om hur Sveriges förhållningssätt bör se ut. Liberalerna stödjer KRG:s folkomröstning, med hänvisning till folkrättsprincipen om människors självbestämmanderätt.
Partiet anser att Irak är en ”failed state” som inte byggt etnisk stabilitet och som med panarabisk politik fortsatt förtrycka kurderna. Sveriges regering bör därför välkomna folkomröstningen och sedan erkänna staten Kurdistan.
– Liberalerna har beslutat från vårt landsmöte 2015 att vi stödjer ett självständigt irakiska Kurdistan. När man nu håller folkomröstning så är det logiskt att vi stödjer såväl rätten att rösta om självständighet som rätten att också utropa självständighet därefter, om det blir ett ja, säger riksdagsledamot Fredrik Malm (L) till Dagens ETC.
Även Vänsterpartiet har länge gett ett stort stöd till kurder. Partiordförande Jonas Sjöstedt säger att kurderna först och främst har rätten att ordna folkomröstning, efter årtionden av förtryck och svek från omvärlden.
Att ta större steg mot självständighet är en naturlig process. Men det måste ske genom fredlig dialog med Bagdad och Sverige ska aktivt förespråka en sådan dialog.
– Men det är också viktigt att Sverige vågar kritisera saker som korruptionen, den bristande yttrandefriheten och minoriteternas rättigheter i KRG. Vi betraktar kurderna som våra vänner och ärliga vänner för också fram kritik. Och här behövs det en demokratisk process.
Sjöstedt säger att det också finns ett annat problem relaterat till kurdernas frihetssträvan: det faktum att det finns oppositionella röster hos de olika folkgrupper som också bor i de omtvistade områden KRG i dag kontrollerar. Maktkampen om den mångetniska och oerhört oljerika Kirkukprovinsen fortsätter vara det värsta av alla riskområden, med dödliga utbrott av etniskt våld mellan kurder och turkmener under den gångna veckan.
Kritisk till Sveriges hållning
Den svensk-kurdiska statsvetaren Roshna Gilli, som själv har rötter i Kirkuk och har bott i staden, där hennes far tidigare var vice borgmästare, talar även hon om riskerna i KRG:s ansträngda relation till minoriteterna. Det är bara ett av flera skäl, jämte demokratibristerna, till varför man från svenskt håll inte bör uttala något stöd alls till folkomröstningen – som hon tvärtom tycker helt bör bojkottas.
Roshna Gilli menar att folkomröstningen bara är ett verktyg i maktspelet av den styrande KRG-presidenten Massoud Barzani, vars mandatperiod slutade redan 2013 men som ännu inte lämnat sin position. Barzani stängde KRG:s parlament hösten 2015 och sedan dess har regeringen styrt utan insyn. Lagen används godtyckligt och systemet är despotiskt. Men västerländska politiker har ofta okritiskt likt en trasig grammofonskiva upprepat de förhärligande bilder av KRG, som Barzani själv gett i sina tal, säger Roshna Gilli.
– Ifall det utropas en kurdisk stat idag så är risken att det varken leder till självständighet eller frihet. Sverige måste vara mer öppen i sin kritik, för just nu är man ovanligt tyst. Särskilt med tanke på att vi är en del av FN:s säkerhetsråd och då borde man ha en tydligare, öppen ställning om vad man tycker.
