Under 2014 krävdes att det skulle tas social hänsyn när företag ska utföra uppdrag åt kommunen. I pilotprojektet ”Social hänsyn” har man sedan i augusti anställt 40 personer från de tre grupper som har prioriterats, alltså unga, utrikes födda och personer med funktionshinder. Men Göteborgs stad har 49 000 egna anställda som bland annat jobbar som lärare, sjuksköterskor, ingenjörer och parkarbetare. För de anställningarna finns ingen konkret policy som kräver att kommunen ska bereda plats för grupper som har det särskilt svårt på arbetsmarknaden. 

– Vi har skrivit i vår personalpolicy att de anställda ska representera befolkningens sammansättning. Där menar vi att vi måste se till att människor med funktionshinder och människor med olika bakgrund och så vidare ska finnas med. Men vi är inte världsbäst på att lösa detta, det kan jag inte säga. Vi måste jobba med det här på ett aktivt sätt. Jag är ny med personalansvaret men för mig är detta en av de viktigaste sakerna att arbeta med framöver, säger Dario Espiga (S) som är kommunalråd och nytillträdd som ansvarig för personalfrågor.

Två områden prioriteras

Han pekar ut två områden som prioriteras högst under kommande fyra år. Det ena är att få ungdomar i arbete, det finns i dagsläget 3000 arbetslösa ungdomar i Göteborg. Det andra är att se till att familjeförsörjare får antingen arbete eller vuxenutbildning. Detta förväntas ge positiva ringar på vattnet.

Sedan 2010 mäter Göteborgs stad jämställdhet på jobbet och med det menas könsfördelning, fördelning av föräldradagar och andelen kvinnliga chefer. När det gäller funktionshinder finns inga uppgifter alls. Vad man vet är att över 200 personer är anställda i så kallade OSA-anställningar, offentligt skyddade anställningar. 

– Vi har många människor med psykiska och intellektuella funktionshinder som är anställda i olika förvaltningar och så. Man kan säga att det annars är människor som hade varit långt borta från arbetslivet. Och de gör många saker som kanske inte kräver förkunskaper, säger Dario Espiga.

Las gäller inte

OSA-anställningar får dock inte användas i konkurrensutsatta verksamheter, lönen ersätts till stor del av Arbetsförmedlingen och jobben skyddas inte av lagen om anställningsskydd. 

Gällande utländsk bakgrund är antalet anställda procentuellt väldigt likt stadens sammansättning, men det gäller inte bland cheferna. 

Enligt de senaste siffrorna är 23 procent av göteborgarna födda i ett annat land, men de utgör bara 7,7 procent av stadens enhetschefer och 6,1 procent av verksamhets- och avdelningscheferna.

Hur kommer det sig att man har satsat på sociala hänsyn i upphandling före den egna verksamheten?

– Vi har sett att EU-reglerna tillåter att man ställer sådana krav. När det gäller kommunen har vi sagt att det ska spegla befolkningens sammansättning i många år, men vi har varit dåliga på att genomföra det. Det är klart att vi måste ha samma krav på oss, men i och med att vi inte upphandlar kan vi inte göra det på samma sätt. Vi kan inte säga till äldreomsorgen att när ni anställer nio undersköterskor så ska det vara undersköterskor som står långt ifrån arbetsmarknaden för de flesta kommer direkt från utbildningen, säger Dario Espiga.