– De som har tagit emot väldigt många har inte alltid de resurser som krävs, som utbildade lärare, eller ens erfarenhet av att ta emot nyanlända. Skolorna gör så gott de kan, men situationen för skolan som helhet och för de nyanlända skulle bli mycket bättre om fördelningen var jämnare, säger Anna Österlund, enhetschef på Skolverket.
Allra flest nyanlända elever har kommit till storstadslänen. Hade eleverna fördelats jämt över alla de skolor som finns där, skulle tillskottet sannolikt inte märkas särskilt mycket. Men också i storstäderna är fördelningen ojämn. I Göteborg har tillexempel tio procent av alla skolor tagit emot hälften av de nyanlända.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Vissa stadsdelar som Östra Göteborg står för en särskilt stor del av mottagandet, och i Bergsjöskolan är 160 av de knappt 500 eleverna nyanlända.
– Förra året fick vi starta tre nya klasser för att kunna ta hand om alla. Eleverna har rätt till skolgång, vi måste försöka göra det så bra som möjligt för dem. Men samtidigt är Bergsjön redan socioekonomiskt utsatt och väldigt segregerat. Alla hade vunnit på om systemet var annorlunda så att andra stadsdelar var med och delade på ansvaret, säger Monzer El-Sabini, rektor för Bergsjöskolans högstadium.
Det håller också kommunens politiker med om. I vintras beslutade kommunstyrelsen att fördelningen ska bli jämnare. Elever ska till exempel placeras på stadsdelsnivå och inte skolnivå, och stadsdelarna ska öka sitt samarbete med varandra. Men om det verkligen har blivit så det här läsåret vet man inte än.
– Vi har inga samlade uppgifter från de tio stadsdelarna, men nu ska stadsdelarna börja rapportera och räkna antalet nyanlända elever på samma sätt. För att få veta effekten av beslutet kommer vi presentera en uppföljningsrapport i höst, säger Helen Svelid, planeringsledare på stadsledningskontoret.
Också hon menar att det är viktigt att fördelningen blir jämnare. Men att kommunen placerar ut elever för att få en bättre fördelning går inte menar hon. Varje stadsdel är ansvarig för de som bor i just den stadsdelen.
– Vi måste följa reglementet. Däremot kan närliggande stadsdelar samarbeta, till exempel gör Östra Göteborg och Härlanda/Örgryte redan det, säger Helen Svelid.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Ytterligare en regel gör att vissa skolor knappt tar emot några nyanlända – de fristående skolornas kösystem. Det gör att det är omöjligt för en nyanländ elev att börja i en populär friskola, eftersom hen inte får gå före i kön. Därmed är andelen nyanlända elever i friskolorna bara 2,5 procent. En siffra som har varit den samma sedan 2012. I våras la dock regeringen ett förslag om att reglerna ska ändras, så att upp till fem procent av friskolornas platser kan gå till nyanlända. Riksdagen har dock inte tagit ställning till förslaget än. Men Monzer El-Sabini tror att det vore bra om det gick igenom. Han menar också att kommunen borde kunna tvinga stadsdelar och skolor att ta emot fler nyanlända om de inte själva tar sitt ansvar.
– Ska vi minska segregationen är det nödvändigt.
