Skenande löner för läkare i glesbygden

En följd av det utbredda användandet av inhyrda läkare är att patienter ofta behandlas av olika läkare efter varandra, med allt vad det kan innebära av olika synsätt på diagnos och behandling, att nya läkare inte är ordentligt inlästa på patientens problem, och så vidare.

Enligt Läkarförbundet, som organiserar legitimerade läkare i Sverige, kan specialister i mer udda discipliner komma upp i riktigt höga löner – i vissa fall så mycket som 200 000 kronor i veckan (se separat artikel intill). Men även bland allmänpraktiserande läkare finns ett samband mellan höga löner och läkarkårens ovilja att bosätta sig i glesbygd där efterfrågan är stor.

Men något motsvarande samband syns inte när det gäller sjuksköterskornas löner.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 148 087 0

Vissa kommuner konkursmässiga

Enligt Johan Larsson, vice ordförande i Vårdförbundet, handlar det delvis om att det helt enkelt är fler tjänster och därmed dyrare att försöka konkurrera med löner, men inte enbart.

– Det handlar också om hur kvinnors arbete värderas, säger han till Dagens ETC.

– Det verkar lättare att höja löner i mansdominerade yrken och motivera det.

Möts ni någonsin av argumentet att motparten helt enkelt inte har råd?

– Ja, ibland tar de på sig offerkoftan och säger att de inte har pengar, säger Johan Larsson.

– Vissa kommuner i glesbygd har varit konkursmässiga, och det kan leda till ett slags olyckligt ansvarstagande från vår sida.

Av Läkarförbundets egen lönestatistik från november 2015 går att utläsa att samma glesbygdslän som lägger pengar mest per invånare på hyrläkare, ofta också är de med högst medianlöner för distriktsläkare. I vissa fall har de även de allra högsta enskilda lönerna.

Västernorrland sticker ut med distriktsläkarlöner på i vissa fall nära 90 000 kronor i månaden. Motsvarande siffra i Stockholm är 78 400 kronor.

Sveriges kommuner och landsting, SKL, är landets största arbetsgivare, och Vårdförbundets motpart i de centrala förhandlingarna. De centrala avtalen är sifferlösa, men SKL har en bestämd åsikt om hur de vill förändra lönestrukturen för att göra det lättare att rekrytera sjuksköterskor: större lönespridning.

– Man ska kunna tjäna dubbelt så mycket som en nyanställd om man jobbat länge och har en viktig roll, säger Agneta Jöhnk, ansvarig för arbetsgivarfrågor på SKL.

– Alla löner driver upp skatterna, trissas lönerna upp för mycket går det inte längre att bedriva bra vård.

”Har subventionerat välfärden”

Under flera år har nyutexaminerade sjuksköterskor protesterat mot ingångslönerna, och försökt få en enighet om att inte ta anställning för mindre än först 24 000 kronor 2012, och sedan 25 000 kronor året därpå. Aktionerna gav efterhand visst resultat. Men SKL vill snarast se en sänkning av ingångslönerna.

– Det är bättre med en lägre ingångslön och större spridning, säger Agneta Jöhnk. Är ingångslönerna för höga blir det svårare att jobba med lönespridning.

Ett annat sätt att lättare rekrytera sjuksköterskor tror Agneta Jöhnk vore att sprida ut utbildningsplatserna till fler orter.

– Många utbildar sig till sjuksköterska när de är lite äldre och kanske redan har familj. Då är det bättre om man ser till att utbildningarna finns även på mindre orter, så folk inte behöver flytta igen för att få jobb.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 148 087 0

Johan Larsson på Vårdförbundet är inte intresserad av att hålla tillbaka medlemmarnas krav på högre löner generellt.

– Våra grupper har länge subventionerat välfärden. Men vi kan inte ha ett samhälle där kvinnors arbete värderas så dåligt.