Svårigheter med att hitta sjuksköterskor har gjort att Sahlgrenska har behövt hyra in personal från bemanningsföretag. Det har inneburit att kostnaderna skenat – de inhyrda sjuksköterskorna har hittills i år kostat 13,6 miljoner kronor. En orsak är vikariebristen i somras.

– Det var lite svårare än vanligt att bemanna, och det är bättre att fylla luckor genom att hyra in sjuksköterskor än att låta de anställda jobba övertid. Dessutom har det varit svårt att rekrytera till exempelvis rättspsyk och ambulansen, säger Per-Olof Blomqvist, HR-chef på Sahlgrenska. 

Även i regionen i stort är utvecklingen liknande. Hittills i år har bemanningssköterskor kostat nästan lika mycket som hela förra året. Sören Kviberg (V), ordförande i Västra Götalandregionens personalutskott, menar att orsakerna till de ökade kostnaderna är flera. 

– Dels beror det på den generella bristen på sjuksköterskor i Sverige, och sedan är det sommaren där det har varit svårt att hitta vikarier. 

Sett annorlunda ut med högre lön

Han tror att de nyutexaminerade sjuksköterskornas krav på 24 000 kronor i ingångslön, också har spelat roll. 

– Vi hade inte löst bemanningen helt med högre lön, men visst hade siffrorna sett annorlunda ut, säger han. 

Per-Olof Blomqvist på Sahlgrenska är inte lika säker på att en höjd ingångslön gjort behovet av bemanningssjuksköterskor mindre.

– Jag kan inte svara på det. Under somrarna behöver vi alltid många sjuksköterskor, och det gör kommunen också. De har ett högre löneläge, men jag tror inte bara att lönen avgör. Vi är en stort universitetssjukhus som kan erbjuda andra karriärmöjligheter än inom kommunen till exempel, säger han. 

För den nyutexaminerade sjuksköterskan Stina de Frumerie är det självklart att bemanningsproblemen hänger ihop med kraven på högre ingångslön. 

– Det är uppenbart tycker jag. Många av mina klasskamrater valde bort jobb inom landstinget på grund av lönen. Sedan handlar det inte bara om lön, utan också om arbetsförhållanden. Men hade Sahlgrenska erbjudit 24 000 i ingångslön är jag övertygad om att fler sjuksköterskor sökt sig dit, säger hon. 

Själv har Stina de Frumerie valt bort landstinget som arbetsgivare, dels på grund av lönen.

– Att jobba på till exempel Sahlgrenska är tufft som ny sjuksköterska. Oftast får man ta ett stort ansvar med en gång, det är obekväma arbetstider och mycket övertid. Min bild är att det är slitigare än ett jobb på exempelvis ett äldreboende där jag arbetar nu, och ändå är lönen sämre. För mig var valet enkelt, säger hon.

”Vi har inte pengarna”

Även Johnny Bröndt (M), vice ordförande i Sahlgrenskas styrelse, tror att högre lön hade gjort sjuksköterskebristen mindre. När styrelsen hade sitt första möte efter sommaren föreslog han att en utredning skulle göras, för att se om det är möjligt att höja lönerna. 

– Bemanningsföretagen kan erbjuda en högre lönenivå. Vi behöver veta vad det får för konsekvenser om ingångslönerna höjs, för att se om vi kan bli mer attraktiva lönemässigt, säger han.  

Enligt Per-Olof Blomqvist skulle det kosta mellan 170 och 180 miljoner att höja ingångslönerna, eftersom andra gruppers löner då också behöver höjas, som arbetsterapeuters och sjukgymnasters. Därför tror han inte att sjuksköterskorna kommer få gehör för kravet på 24 000.

– Vi har inte pengarna. Skulle vi få mer pengar till löner kommer vi sannolikt satsa på bättre löneutveckling istället, säger han.

Men Stina de Frumerie tror att höjda ingångslöner lönar sig i längden. 

– Det behövs fler sjuksköterskor. Ska fler välja att bli det måste yrket bli mer attraktivt, och då behöver lönerna höjas. Att höja lönerna handlar inte bara om att fylla behovet nu, eller att vi ska bli nöjda för stunden. Löneupproret är en kamp för hela yrkeskåren.