Hon är en av cirka 15 000 kvinnor som tvingas leva gömda. Som inte finns med i några register, som inte kan lämna några spår efter sig. Som hela tiden måste tänka på vad hon gör, måste se till att han inte kan hitta henne. Beatrice har varit på flykt i över tio år. Hon har sällan kunnat stanna på en plats särskilt länge, rädslan för att han ska hitta henne har varit för stor.
– Det har till exempel hänt att han kontaktat dem jag hyrt bostad av. På olika sätt har han fått mig att förstå att han vet var jag befinner mig, säger hon.
Den senaste tiden har varit någorlunda stabil. Men nu är hon rädd igen. För ett tag sedan fick Beatrice hem en postavi – en händelse hon själv berättade om i en insändare i DN förra helgen – där det framgick att hon hade ett paket att hämta ut. Hon kände att något inte stämde, ingen i familjen hade beställt något. Även om hon ibland får brev via Skatteverkets Förmedlingstjänst har det då handlat om just brev och inte något paket.
– Så jag ringde Skatteverket för att kolla vad paketet kom ifrån, vem som var avsändare. Det visade sig att det var han. Han som är anledningen till att samma myndighet, Skatteverket, har gett mig skydd. Jag blev totalt mållös.
Möjligt spåra via GPS
Den som lever med skyddade personuppgifter kan få post till sig genom att den skickas via Skatteverket, något som Sveriges Radio var först med att rapportera. Det är alltså fullt möjligt för någon som anses utgöra ett hot, att skicka brev eller paket till den han hotat. När Beatrice insåg att det var han, mannen som jagat henne i tio år, som skickat paketet, blev hon chockad. Paketet fanns ju inte längre kvar hos Skatteverket utan hade skickats vidare till en plats där hon skulle hämta ut det, nära hennes bostad. Visste han att paketet fanns där nu? Han kunde mycket väl göra det, insåg hon.
– Paketet kunde ju innehålla en gps-sändare. Han skulle kunna följa i realtid hur paketet närmade sig mig. Hade jag hämtat ut det hade han i så fall vetat exakt var jag befinner mig.
Nu hämtade hon aldrig ut paketet. Hon vet inte vad det innehöll. Men hon har fått reda på att han fick en avisering om att paketet hade levererats. Och vilken plats det levererats till.
– Det skulle vara lätt för honom att sätta sig i bilen och åka scanna av området i närheten av utlämningsstället. Är man så nitisk som han är, då är det inget hinder att det kanske tar lite tid.
Vad tror du skulle hända om han hittade dig?
– Jag vet inte. Det är nästan det som är det mest obehagliga. Han ger ett väldigt trevligt intryck, kanske skulle kan ställa sig och småprata med grannarna och sen börja fråga om mig... Min primära rädsla, det är att han kommer och tar barnen. Att döda mig skulle han inte nöja sig med, för då tar det slut. Det här är hans hobby, att följa efter och trakassera mig. Han har hållit på i tio år. Han vill inte att det tar slut.
Besatt av uppbrottet
Beatrice beskriver det som en slags mani. Mannen som på ytan är väletablerad, trevlig och skötsam är fortfarande besatt av att hon bröt upp från honom. Han låter henne inte vara. Och hon vet att hon inte är ensam. Att tusentals kvinnor delar hennes erfarenheter. Beatrice beskriver en tillvaro som ofta är ett moment 22, hur den skyddade identiteten gör det i princip omöjligt att söka bostad och jobb, hur livet ständigt begränsas när det viktigaste av allt är att hålla sig gömd. Och hur det då känns som ett slag i ansiktet när kryphål hos en myndighet kan göra att allt är förgäves.
– Det här är vansinnigt. Han, och män som han, kan ju skicka ett paket i veckan om de vill. Då kan vi flytta hur mycket som helst och ändå bli upptäckta. Att leva gömd är att tvingas offra mängder av saker, ett normalt liv, allt du är van vid. Att den myndighet som beslutat om skyddet, som fått alla dokument som visar på vår utsatthet, själva kan bidra till att vi blir röjda... Det borde inte få gå till så.
Beatrice tycker att problemet borde vara lätt att åtgärda.Till exempel genom att den som lever skyddad meddelar vilka personnummer den kan ta emot post ifrån. Kommer det post från någon annan bör man få veta det och godkänna avsändaren innan den skickas vidare.
– Jag vill uppmana Skatteverket att ändra det här. Och de måste göras nu, innan fler förövare använder den här vägen.
Fotnot: Beatrice heter
egentligen något annat.
Skatteverket har länge känt till att fel personer kan nå gömda kvinnor genom att skicka post via myndigheten. Trots det finns möjligheten fortfarande kvar. Men åtgärder är på gång, enligt Ingegerd Widell, verksamhetsutvecklare på Skatteverket.
”Så här gör du för att skicka post till den som har skyddade personuppgifter”, lyder rubriken på Skatteverkets hemsida. Beskrivningen som följer riktar sig framförallt till privata aktörer som exempelvis behöver nå en kund, eller till vissa myndigheter, enligt Ingegerd Widell, verksamhetsutvecklare vid folkbokföringen på Skatteverket. Det finns dock inget som hindrar en privatperson att använda tjänsten.
– Vi behöver hitta ett sätt att hantera det här. Ska vi förmedla all post, eller har vi rätt att neka vissa från att skicka? Det är en diskussion vi behöver ha. Men självklart vill vi inte vara den som gör att en person med skyddade uppgifter kan bli hittad.
Nu kan det ju ändå bli så. Vad tänker du om att det går att hitta någon som är gömd genom att till exempel skicka en gps-sändare?
– Det är det som bara inte får hända, att den här personen blir uppsökt av den som den ska skyddas ifrån. Jag förstår verkligen att det finns en rädsla för det här.
Ni har känt till den här möjligheten, varför har det inte åtgärdats?
– Det här är absolut något som har diskuterats, och som vi jobbar med, vad som är möjligt att göra både tekniskt och juridiskt. Det är heller inte så att vi skickar allt vidare. Men jag kan inte berätta exakt hur våra rutiner och säkerhetsåtgärder ser ut.
Men oavsett hur ni arbetar, det finns uppenbarligen sätt för den som utgör ett hot att nå den som skyddas. Hur ska ni få stopp på det?
– Det finns många olika möjliga sätt att lösa det här på, men vi måste se vad vi kan och vad vi får göra, och det kommer vi göra tillsammans med externa samarbetspartners. Vad åtgärderna blir kommer vi sannolikt inte kunna berätta. Det jag kan säga är att det redan nu ligger färdiga författningsförslag som är på väg in till departementen.
