– Det handlar ofta om ett litet eller medelstort företag som gör mycket vinst. Kanske går det inte att undgå beskattning på intäktssidan eftersom kunderna finns i Sverige. Då kan man hitta på att företaget behöver licens för någon särskild dyr programvara, eller en annan immateriell resurs. 

– Sedan skapar man ett blufföretag utomlands som påstås tillhandahålla programvaran och ser till att få fakturor därifrån, vilket gör att det ser ut som en utgift i bokföringen. Därefter är det bara att plocka ut pengarna ur blufföretaget, säger Göran Haglund, revisor på Skatteverket.

Han förklarar att många skapar längre kedjor av underbolag och bulvaner för att undgå upptäckt, så det är vanligt att upplägget är mer komplicerat. 

Minskat intresse att väcka åtal

Sedan 2006 har omkring 600–700 miljoner återförts till den svenska statskassan efter att Skatte-verket skärpte kontrollen av skatteplaneringen.

– Ibland har det rört sig om så mycket som 100 miljoner från ett enda företag, det är nog det mesta vi har kommit över när vi granskat en enda aktör, berättar Göran Haglund.

Det är framför allt tack vare internationellt samarbete med tidigare skatteparadis och andra länders skattemyndigheter som Skatteverket har kunnat effektivisera sitt arbete mot skattesmitningen utomlands. Men läckor från anställda på banker i skatteparadisen är också en viktig informationskälla. Bland annat visade sig en läcka på en bank i Liechtenstein för en tid sedan bli mycket värdefull för Skatteverket. 

Risken för att hamna i fängelse för brotten har dock minskat de senaste åren. Numera består straffet för dem som åker fast oftast i skatt och skattetillägg, också för grov skattebrottslighet, på grund av ett utslag i EU-domstolen som bedömt det som otillåten dubbelbestraffning att döma någon till både straffskatt och fängelse. Därför har flera skattesmitare fått sina fall omprövade och släppts, något som lett till att intresset för att väcka åtal har blivit mindre. 

”På väg att minska”

Fortfarande tros tiotals miljarder föras ur landet varje år. Siffran om 46 miljarder beräknades på 2006 års underlag, och även om Skatte-verket tror att det idag rör sig om mindre pengar kan det ställas i relation till försvarsbudgeten på 45 miljarder. Men det blir allt svårare att beräkna hur mycket det kan handla om eftersom det inte längre finns något register över förmögenheter – det avskaffades i samband med att förmögenhetsskatten togs bort. Dessutom har en del annat underlag också blivit mer svårtillgängligt, berättar Göran Haglund. 

– När vi undersökte utvecklingen senast konstaterade vi att det antagligen var meningslöst att göra någon skattning i siffror.

Också tidigare byggde siffran på en gissning, baserad på all typ av internationellt skattesmiteri, från cigarettsmuggling till privatpersoner med utländska kontokort till skatteplanerande storföretag och personer som skenskrivit sig utomlands. Men det var en kvalificerad gissning, som nu alltså inte längre kan göras.

– Vi tycker att vi får vissa indikationer på att det ändå är på väg att minska, och det beror antagligen på att vi hittar mer pengar än tidigare. Många tycker inte att det är värt risken, säger Göran Haglund.

PRENUMERERA PÅ ETC HELG

Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.