Sedan år 2000 har den kommunala skatten höjts med i snitt 2,12 kronor per hundralapp och ligger nu rekordhögt. Men totalt har skattekvoten minskat under samma period. Skattelättnaden har främst gått till de som tjänar mest. Dagens ETC:s uträkning visar att skillnaden i skatt mellan 2005 och 2017 gör att den som betalar statlig inkomstskatt, alltså tjänar över 37 675 kronor i månaden, har fått betydligt större skattelättnader än de som tjänar mindre.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Samtidigt ser de kommunala skatterna ut att fortsätta öka framöver. Sveriges kommuner och landsting, SKL, har beräknat att kommunerna kommer behöva 47 miljarder fram till 2020 för att klara välfärden. Detta på grund utmaningar som växande befolkning, stora renoveringsbehov i de slitna miljonprogrammen och färre i arbetsför ålder. Om kommunerna inte lyckas sänka sina kostnader för välfärden skulle det innebära en ytterligare skatteökning med 2 kronor.
Annika Wallenskog, chefekonom på SKL, är kritisk till att kommunerna tvingas ta ut sina ökade kostnader via kommunalskatten.
– Det är inte en bra lösning. Det finns andra skatter som är mindre skadliga för ekonomin än kommunalskatten. Den kommunala skatten slår likadant oavsett vad man tjänar, vilket minskar den omfördelande effekten. Dessutom riskerar en högre kommunalskatt att minska utbudet av arbete, vilket gör att skatteintäkterna minskar och man behöver höja skatten ännu mer för att kompensera.
Urholkade statliga bidrag
Varje år ger staten ett stort ekonomiskt bidrag till landets kommuner via så kallade generella statsbidrag. Förra året kom ett beslut att tillsätta tio extra miljarder till denna satsning, populärt kallat vänstermiljarderna. Någonting som enligt SKL:s ekonomirapport från förra året återställde nivån på statsbidragen, efter att nivån på de generella statsbidragen urholkats mellan 2012 och 2016. Då gjordes inga tillskott för att kompensera för inflation och tillväxt. Det är en anledning till att mer skatt tas ut av kommunerna.
En annan anledning att skatten höjs är att fler och mer detaljerade regler läggs på kommunernas verksamhet, menar Annika Wallenskog.
– Man slår fast en massa saker som kommunerna ska göra utan att de fått några pengar för att kunna göra dessa förändringar. Om man tar Socialtjänsten som exempel har det varit över 100 förändringar i socialtjänstlagen. Men inga extra resurser har tillförts för att kunna anställa mer personal.
Mindre progressivt
Samtidigt som kommunalskatten har höjts har den totala andelen av BNP som tas ut i skatt minskat. LO-ekonomen Åsa-Pia Järliden Bergström menar att detta är en stor del av anledningen att den omfördelande effekten i skattesystemet minskat.
– De statliga inkomstskatterna har sänkts och kommunerna har fortsatt bära bördan för de kostnader som vi ändå har i välfärdssystemet.
En undersökning från Euromod, EU:s skatteberäkningsmodell, som kom 2014 jämför den omfördelande effekten, eller progressiviteten, i OECD-ländernas skattesystem. Undersökningen visar att Sverige var det land där progressiviteten minskat mest under den undersökta perioden.
Anledningen är den politik som bedrevs under alliansregeringen, menar Åsa-Pia Järliden Bergström.
– Till exempel förändrade man fastighetskatten. Från att den haft en utjämnande effekt så har den blivit regressiv, alltså att ju högre inkomst du har desto lägre skatt betalar du. Bara den förändringen från statlig inkomstskatt till kommunal fastighetsavgift står för en skattelättnad på cirka 15 miljarder kronor i dag. Detsamma hände med flera av skatterna på olika former av kapital.
LO menar att staten måste ta större ansvar genom att höja statsbidragen i takt med att kommunernas kostnader ökar.
– Det vore rimligt att se över kapitalinkomstbeskattningen utifrån den här utvecklingen så att staten kan ta in mer skatt för att använda till de kommunala åtagandena, säger Åsa-Pia Järliden Bergström.
