Skattemiljarder går till billiga flygresor

Klockan 06.05 på lördag morgon lyfter Vings charterplan från Örebro till Gran Canaria. Några av de soltörstande resenärerna har betalat så lite som 2 600 kronor för flyget och en veckas vistelse på ett bungalowhotell med pool. En förutsättning för det låga priset är stora subventioner från skattebetalarna. På planet ner till Kanarieöarna är varje passagerare sponsrad med 277 kronor av örebroarna.

Örebro airport som ägs av kommunen blöder pengar, men istället för att höja priserna på start och landning får kommunbudgeten täcka underskottet. Pengarna går till att hålla igång en flygplats som i huvudsak blivit en transitplats för charterbolagen – sju av tio passagerare är charterresenärer till Thailand, Cypern eller Kap Verde. Örebro är en av totalt 29 kommunalt ägda flygplatser i Sverige – nästan alla går med förlust.

”Får inga subventioner”

Hela den svenska flygbranschen är bidragsberoende. Det statliga driftsbidraget på drygt 103 miljoner täcker endast en liten del av de regionala flygplatsernas växande underskott och resten tvingas ägarna betala, det vill säga kommunerna. Sedan 2012 har ägarbidragen nära fördubblats, från 375 miljoner till 635 miljoner år 2016. Skattebetalarna har fått betala sammanlagt 2,2 miljarder i stöd till underhåll och investeringar de senaste fem åren.

Det visar Dagens ETC:s granskning av de 29 regionala flygplatsernas årsredovisningar de senaste fem åren. Dyrast är det för Norrlandskommunerna. För varje resenär via Pajalas flygplats är biljetten subventioned med 2 861 kronor, och resorna till och från Moras flygplats subventioneras med 1 653 kronor.

– Det blir en form av direktstöd till fossila bränslen. Vi måste ha en debatt om det här. Flygbranschen anser att man inte får några subventioner alls, men det påståendet kan er granskning motbevisa, säger Stefan Gössling, professor i turismvetenskap vid Linnéuniversitetet.

Få flyger inrikes

En orsak till förlusterna är att antalet inrikesresor ligger stilla, och för att öka intäkterna försöker flygplatserna locka till sig charterflyg och nya utrikeslinjer. Kreativiteten är stor för att hitta nya intäkter. Den 10 november 2014 lyfte det första Ullaredsflyget från Skellefteå ner till Halmstad flygplats. Därefter tog de 174 passagerarna buss till shoppingmeckat Gekås. Resan vars slogan var ”Shop ’til you drop” och sponsrades inte bara av lågprisvaruhuset utan även av de svenska skattebetalarna. Av Sveriges 39 flygplatser är det bara Arlanda och en handfull statligt ägda flygplatser som går med vinst.

Förutom de momsbefriade utrikesresorna och det skattebefriade flygbränslet får flygbolagen dessutom betala 20 procent lägre priser för markservice. Jönköpings flygplats har gått ännu längre och ger sju miljoner kronor per år i rabatt till flygbolaget BMI för att hålla direktlinjen till Frankfurt öppen. Men flygplatsen gick med brakförlust under 2016 och det 13,6 miljoner kronor stora hålet i budgeten fylldes med bidrag från Jönköpings kommuninvånare.

– Vi har gjort en upphandling och ger BMI ett marknadsstöd. Det är extremt viktigt för kommuninvånarna och näringslivet i Jönköping att vi har bra kommunikationer, säger Rony Forsberg, vd på Jönköping airport.

Inom 1,5 timmes bilfärd från Jönköping finns det minst sju flygplatser, finns det inte för många?

– Nja, var och en har ett stort antal resenärer. Det handlar om skapa ett så intressant utbud som möjligt för resenärerna. Men visst finns det många flygplatser, frågan är i så fall vilken man ska stänga och varför, säger Rony Forsberg.

Finns en överkapacitet

Enligt Stefan Gössling, professor i turismvetenskap, skapar subventionerna en överkapacitet som leder till sjunkande priser och i sin tur ökat flygande. 2017 blev ännu ett rekordår med en ökning på sju procent fler flygresor jämfört med föregående år.

– Finns det flygplatser så flyger man, inom forskningen kallar vi det för inducerad efterfrågan. Man kan undra om vi verkligen ska ha flygplatser i Kalmar, Växjö, Linköping, Norrköping och Malmö, säger han.

Flygets ekonomiska fördelar för det lokala näringslivet är ofta kraftigt överdrivna, menar Stefan Gössling.

– Flygplatsen innebär ju också att folk som bor i närheten reser bort och spenderar de pengar utomlands som annars hade spenderats lokalt, säger han.

Ohållbar utveckling

Den bidragsstödda flygboomen är ohållbar ur klimatsynpunkt. Om ökningen håller i sig kommer utsläppen från svenskarnas utlandsflygresor riskera att bli högre än hela Sveriges övriga rapporterade utsläpp år 2040, enligt trafikforskaren Jonas Åkerman.

– När effekterna av utsläpp på hög höjd inkluderas så närmar sig utsläppen 11 miljoner ton koldioxidekvivalenter, vilket ungefär motsvarar utsläppen från alla personbilstransporter i Sverige, säger han.