”Skattebetalarna i övrigt ska inte behöva betala”

– Det går en gräns vid tre höns, och undantaget gäller så länge det handlar om dvärghöns. De är små och anses inte föra så mycket oväsen, säger Åsa Thorné, miljöinspektör på Malmö stad.

Det är det administrativa arbetet som kommunens miljöinspektörer måste lägga ner som motiverar avgiften på 3 015 kronor.

– När det är tillståndspliktig verksamhet måste vi handlägga det och det tar tid. Det ska diarieföras och vi ska se så att platsen är lämplig. Den som ansöker måste bekosta det. Skattebetalarna i övrigt ska inte behöva betala för att någon vill ha höns, säger Åsa Thorné.

Det är främst risken att grannar blir störda som utgör ett återkommande tema när miljöförvaltningen ska ta ställning till om platsen är lämplig för hönshållning. 

Grannar får komma till tals

När en anmälan om hönsinnehav kommer in ser kommunen till hur hönshuset är planerat och grannarna får brev om planerna och möjlighet att yttra sig.

– Jag har ett ärende nu med en granne som blivit störd av en tupp som gal tidigt på morgonen. Då har jag fått undersöka om det finns tillstånd för tuppen och det finns det inte. Men det är mycket annat att göra här, framför allt med sådant som rör miljöer där barn vistas, så frågan om hönsen har fått låg prioritet, säger Åsa Thorné.

Det är ett fåtal personer som ansöker om att få ha höns i Malmö varje år. 2014 rörde det sig om två stycken. 

– Det är inte många, men det var en som ansökte alldeles nyligen på Limhamn. Han fick tillstånd och snickrar nog hönshus för fullt nu, säger hon.

Tillståndet kan dras in

De som känner till den höga avgiften blir ofta avskräckta och många nöjer sig med de tre dvärghöns som reglerna tillåter utan anmälan. Om miljöförvaltningen får veta att någon inte sköter hönshållningen ordentligt kan de göra en inspektion och besluta att dra in tillståndet. Att djuren har det bra är däremot länsstyrelsens uppgift att kontrollera.