På Lidingö omhändertas tio ungdomar av polis på skoltid, misstänka för narkotikabrott. I Göteborg gör polisen en gryningsräd med narkotikahundar mot en grundskola. På Kungsskolan i Örkelljunga uppmanas en pojke öppna sitt skåp efter att en hund markerat.

På fler och fler håll runt om i landet knyter skolor och polis allt tätare band för att stoppa knarket.

– Narkotikan har tyvärr blivit så utbredd, och har tagit sig in på skolans arena, därför har vi ett samarbete där skolan kan flagga upp för oss om man misstänker något, säger Birgitta Dellenhed, chef för ungdomspolisen i Göteborg.

Insatsen innebär i vissa fall mindre kontroller av ett fåtal elever, i andra fall större tillslag med narkotikahundar. Oavsett vilket, tror Ted Goldberg, professor i sociologi, inte att tillslagen är ett effektivt sätt att stoppa knarket.

– I själva verket driver man ungdomarna in i ett vårdslöst beteende. Ungdomarna känner sig omyndigförklarade av de vuxna, man uppmuntrar dem till mer barnsligt beteende i stället för att appellera till den vuxna sidan som är i utveckling.

– Föreställ dig att du är en ungdom som haft besvär med vuxna, och kanske är lite vilsen. På vilket sätt kan de här metoderna förändra ungdomens upplevelse av att de vuxna är emot dem?

Stöds inte i forskningen

En viktig anledning till att metoden ändå används är att det är ett sätt för polisen att visa att man agerar och har läget under kontroll, menar han.

– Man vill visa handlingskraft. Efter ett tillslag kan polisen säga ”vi har haffat x antal ungdomar, vi har kontroll”, men det finns ingen forskning som visar att det verkligen fungerar, säger Ted Goldberg.

Och trots satsningarna mot narkotika finns det ingenting som tyder på att missbruket bland unga minskar. Enligt en färsk rapport från Can, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, har nästan var fjärde kille och var tredje tjej i tvåan på gymnasiet någon gång testat cannabis. Statistiken över ungas narkotikaanvändning har legat på en ganska stabil nivå de senaste åren, till skillnad från alkoholstatistiken, där användandet sjunker.

Psykologen och narkotikaexperten Thomas Lundqvist på rådgivningsbyrån i Lund är positiv till insatserna, men menar samtidigt att metoden långt ifrån fångar upp alla ungdomar.

– Genom tillslagen får man ned användarfrekvensen bland dem som egentligen inte skulle prova droger. Om man är lite ängslig och vill testa, men får reda på att polisen har en hög uppmärksamhet på skolorna, testar man inte. Däremot finns det en grupp som inte kommer att bry sig, som tar droger även om de riskerar att åka fast, säger Thomas Lundqvist.

Birgitta Dellenhed påpekar att insatserna i Göteborg inte handlar om att ”storma in” utan förvarning.

– Vi måste tänka oss för. Samtidigt är vi poliser, vi har ett ansvar att upptäcka, beivra och lagföra. Vi jobbar med en balansgång hela tiden. Vi kan inte bara prata, någonstans måste vi visa att det finns konsekvenser också, säger hon.

Ted Goldberg menar att det mest effektiva är att vara på plats i de miljöer där drogerna finns, men utan att döma.

– Mig veterligen finns det ingen metod där en socialarbetare kan prata någon till rätta. Man måste vara på plats där unga är, men inte för att haffa, eller för att lysa dem i ögonen med ficklampor. Man har en felaktig teori om varför människor tar droger, och en felaktig idé om att det enda som hjälper är krafttag. Genom det här sättet att arbeta sätter man upp en mur mellan sig själv och ungdomarna, säger han.