Ana Gil Sola, som disputerade i kulturgeografi vid Göteborg universitet i höstas, har jämfört pendlingsmönstret i Göteborgsregionen och Malmöregionen. Hon konstaterar att pendlingen i Malmö har blivit mer jämställd under perioden 1994-2006.
– Runt 1994 var pendlingen i de två regionerna relativt lika – männen i de båda regionerna hade ungefär lika lång färdlängd och reste på ungefär samma sätt. Vad som har hänt nu är att kvinnorna i Malmöregionen har börjat pendla längre, medan männen i regionen ligger kvar på ungefär samma nivå, säger Ana Gil Sola. Hon fortsätter:
– I Göteborg däremot har männen börjat pendla längre, medan kvinnorna ligger kvar på samma nivå.
Bilpendling vanligast
Båda städerna har förvandlats under de senaste decennierna. Från industristäder med stora hamnar, till städer där männen främst arbetar inom handel och tillverkning och kvinnorna arbetar inom hälso- och sjukvård.
Kvinnorna i Malmöregionen pendlar nu alltså lika långt som männen sett till avstånd, vilket inte bara skiljer sig från Göteborg, utan även från resten av Sverige.
Eftersom män och kvinnor arbetar i olika sektorer så påverkar arbetsplatsernas placering pendlandet. Mäns arbetsplatser ligger generellt sett i perifera delar av en stad och i områden som är svårare att nå med kollektivtrafik.
Bilpendling är det vanligaste sättet att pendla för alla. Men när Malmökvinnor pendlar med bil, så kör de längre sträckor än övriga kvinnor i landet. Att Öresundsbron kom till under denna period tror Ana Gil Sola delvis påverkar var kvinnor arbetar och hur de pendlar.
Pendlande medför hälsoproblem
Länge har man dock pratat om att pendlingen ska gå snabbare i framtiden. Men Ana Gil Solas studier visar att hastigheten nationellt sett under den studerade perioden har ändrats marginellt. Det blir istället tydligt att det är restiden som ökar, något som brukar värderas som en ekonomisk kostnad i kalkyler som motiverar investeringar i infrastruktur, som till exempel tunneln genom Hallandsåsen. Sådana investeringar är betydelsefulla för ett samhälle, för om tiden för pendlarna minskar så kan dessa människor arbeta mer.
Minskad restid är då en minskad kostnad för samhället. Det är också viktigt eftersom pendlande medför hälsoproblem. Det visar forskning som Kristina Jakobsson, överläkare vid Skånes Universitetssjukhus och docent vid Lunds universitet, har gjort:
De som pendlade mer än en timme enkel väg, med bil eller kollektivtrafik, drabbades drygt 50 procent oftare av stress och sömnsvårigheter, än de som kunde cykla eller gå till jobbet. Sämst mådde unga kvinnor som pendlade kollektivt – kvinnor som ofta handlar under sin pendling, och som inte blir avlastade i hushållsarbetet på samma sätt som en man med lång arbetspendling.
Ana Gil Sola:
– Därför är det viktigt att infrastrukturen främjar jämställt pendlande.
Använder restiden till något bra
VEBERÖD-MALMÖ För Jens Settergren fungerar pendlingen med buss och cykel utmärkt. Genom att byta från bil till buss och cykel har resandet förvandlats från ett nödvändigt ont till en tillgång.
Familjen Settergren flyttade från Malmö till Veberöd för omkring tio år sedan. Jens Settergren valde att behålla jobbet i Malmö och pendlade det första året med bil.
– Det var väldigt tråkigt att sitta och köra varje dag. Andra fördelar med att pendla med buss är att det blir billigare och så är det ju såklart bättre för miljön, säger han.
För Jens Settergren är tiden på bussen nu något han kan använda på bra sätt.
– Jag kan jobba, läsa något skönlitterärt eller bara koppla av medan jag reser, förklarar han.
Jens Settergrens fru pendlar också hon med buss till Malmö. Makarna klarar därför sina reskostnader med två pendlarkort. För Jens, som cyklar från busshållplatsen vid konserthuset till jobbet på Limhamn, innebär resvanorna dessutom att han varje dag får en lagom dos motion, vilket också det gör att familjen vinner lite tid.
– Det blir 1,2 mils cykling varje dag, vilket räcker som motion för mig. Hade jag inte haft det hade jag fått gå ut och springa en timme varje kväll. Det är nu tid jag kan lägga på annat.
Arbetsfördelningen i hemmet fungerar bra, där makarna delar på de vardagliga sysslorna med tvättning, städning och annat. Enligt Jens Settergren har makarnas jämställda ekonomi gett dem en bra grund.
– Våra löner har alltid legat på ungefär samma nivå, vilket har gjort att vi kunnat dela lika på föräldraledigheterna utan att vår ekonomi har påverkats av vem det är som har varit ledig. Det gör att vi är vana vid att dela på ansvaret, säger han.
Jobbar sent – kommer inte hem utan bil
LOMMA-MALMÖ Catrin Owesson grämer sig över att varken hon eller maken kan pendla med kollektivtrafik. Men det finns inget fungerande alternativ. Från hemmet i Lomma utgår därför två bilar varje dag.
– Jag skulle kunna pendla med buss några dagar i veckan. Men när jag arbetar tidiga morgnar eller sena kvällar kan jag inte komma hem om jag inte tar bilen. Och att köpa busskort som inte kan användas varje dag blir dyrare än att köra bil varje dag, säger hon.
Maken, som arbetar som lärare och som också han pendlar till Malmö, kan inte åka kollektivt då det skulle ta orimligt lång tid.
– Han skulle få byta buss minst två gånger och har att välja mellan att komma en halvtimme för sent eller för tidigt, berättar Catrin Owesson.
Makarnas pendlarliv startade när de 2009 flyttade från Malmö till Lomma. Båda valde att behålla sina jobb, som tidigare hade legat på cykelavstånd.
På hemmaplan är Catrin och hennes man jämställda. Han lagar all mat, medan hon tvättar och ansvarar för skötsel av hus och trädgård. Maken sköter alla lämningar av yngsta barnet, medan Catrin nästan alltid är den som hämtar.
För Catrins del innebär pendlingen inte mycket stress.
– Jag börjar mina pass så tidigt att morgonrusningen inte har startat och när jag jobbar kväll så slutar jag inte förrän 02, då det inte heller är någon trafik. Det är värre för min man, som ska vara på jobbet klockan 8, säger hon.
Hade det varit möjligt så hade Catrin gärna valt bort resandet.
– Jag är en storstadstjej som sade att jag aldrig tänkte bosätta mig utanför centrum. Men med tre barn och två hundar så finns det fördelar med att bo som vi gör.
