Antalet dagar med kraftig nederbörd ökar stadigt och analyserna som görs pekar på att ökningen kommer att fortsätta. Fjolårets skyfall i slutet av juli visade tydligt vad som kan hända. En av de värst drabbade kommunerna var Malmö, där stora delar av infrastrukturen slogs ut när vägarna och källare efter källare vattenfylldes. Saneringsarbetet är ännu inte slutfört och kostnaderna blev enorma.

– Vi har fortfarande 500 ärenden som inte är klara. I en del fall gäller det fastigheter som man har trott var färdigsanerade men där det i efterhand har visat sig finnas mögel eller andra skador. Bara för vårt bolag ligger kostnaderna på 168 miljoner kronor, säger Helen Nilsson, chef för byggskador på Länsförsäkringar i Skåne.

De kraftiga regnen ökar över hela landet, och drabbar även Skåne. Men det sydsvenska landskapet med kust på tre sidor och en liten landhöjning är dessutom extra utsatt för effekterna av den stigande havsnivån.

– Vid de senaste stormarna Simona och Sven så höjdes havs-nivån kraftigt. Men det som ses som extrema höjningar i dag kommer att vara vardag i framtiden. Om vi ska ha lika stora skador varje gång det inträffar så blir det dyrbart. Det är därför viktigt att inte stå handfallen när det händer, säger Therese Ehrnstén, klimatsamordnare vid Länsstyrelsen i Skåne.

Medvetenheten har ökat

Det förebyggande arbetet med klimatanpassning av lokala och regionala verksamheter i landet startade efter ett regeringsbeslut 2009.  Under de år som har gått sedan dess har medvetenheten om vad som händer ökat. Men i många fall är det först efter ett oväder med svåra konsekvenser som ögon öppnas.

– Många reagerar reaktivt men vi försöker nå ut med vikten av att också arbeta förebyggande, säger Therese Ehrnstén.

Exakt vad som kan hända vid ett kraftigt skyfall går i många fall att räkna ut på förhand genom analyser av var det finns låga punkter där vatten kan samlas och hur detta vatten kan transporteras vidare. I arbetet med att beräkna risker ingår också en översyn av var de känsliga punkterna för elförsörjningen och kommunikationscentraler finns och säkra dem vid eventuella översvämningar. Andra viktiga förebyggande åtgärder är att granska hur miljöfarlig verksamhet kan drabbas och att säkra tillgången på dricksvatten. 

Lomma, Vellinge och Staffanstorp är exempel på några av de kommuner som har valt att ligga steget före genom att redan ha vidtagit en del förberedande åtgärder.

Helt oförberedda på skyfallet

I Perstorps kommun var både räddningstjänsten och kommunledningen däremot helt oförberedda när ett kraftigt skyfall snabbt slog ut viktiga funktioner i samhället (läs mer om detta på följande sida). Även Länsförsäkringar Skåne stod då utan handlingsplan.

– Vi hade en plan för hur vi ska arbeta vid stormar som vi följde. Men det finns viktiga skillnader mellan storm och skyfall. Vid en storm så kan man oftast stanna inomhus och klara sig. Vid skyfall när avloppsvatten tränger in i fastigheterna så gäller inte det. När avloppsvatten tränger in i ens hus så måste man kunna ta vägen någonstans och de skador som uppstår blir mycket mer omfattande, säger Helen Nilsson.

Länsstyrelsen i Skåne driver olika projekt för att få kommunerna att gardera sig mot kommande regnoväder. 

Skador som uppstod på fastigheter i Malmö och Perstorp visar att många av dem hade kunnat undvikas om ledningarna för dagvatten hade fungerat som de skulle. Krav på att fastighetsägare spolar rent i de ledningar som hör till deras hus kan komma. Skyfallen avslöjade dessutom att det fanns många svaga punkter i form av felkopplade ledningar.

En konsekvens av förra sommarens skyfall kan därför bli att kraven på fastighetsägarna kan komma att öka.