– Vi vet inte exakt, men man pratar om löner någonstans runt 40–50 kronor i timmen. Det stora problemet är att de som använder sig av dem är Peab, NCC och Skanska. Det är de tre största aktörerna i Sverige. Vi vill att de ska avföras från NCC:s underentreprenörslista, vi vill att man slutar anlita dem, säger Torbjörn Hagelin.

Flera dotterbolag

Även om Byggnads skulle lyckas stoppa dotterbolaget betyder det dock inte att Litana försvinner från Sverige. Företaget har nämligen flera olika dotterbolag, och facket måste processa mot vart och ett av dem när missförhållanden upptäcks. 12–15 personer kommer att arbeta vid bygget på ESS, och Byggnads Skåne ska snart inleda löneförhandlingar.

– De kom precis hit. Nu när de är på plats ska det skickas in en arbetsplatsanmälan till Byggnads, och sedan blir det vanlig förhandlingsordning där vår ombudsman kommer att förhandla lön. Det är uppföljningen därefter som inte är så lätt. Det är svårt att få insyn, säger Jonas Lyberg, Byggnads huvudskyddsombud på Skanska i Malmöregionen.

Litana är en stor koncern som anlitas av byggföretag i hela Norden. Företaget har granskats av Arbeidstilsynet i Norge, motsvarigheten till svenska Arbetsmiljöverket. Bland annat undersöktes en arbetsplats i Oslo 2013 där de anställda arbetade minst åtta timmar om dagen sex dagar i veckan med en timlön på cirka 83 kronor. Minimilönen för en fullärd byggare i Norge är 174 norska kronor i timmen.

– Mot bakgrund av den samlade informationsbilden är det Arbeidstilsynets uppfattning att Litana Ir Ko från Litauen, som har uppdrag i Norge, inte ordnat arbetstagarnas lön och arbetsvillkor enligt norska lagar och regler, skriver inspektörerna från Arbeidstilsynet i sin rapport.

Bristande säkerhet

Även svenska Arbetsmiljöverket har haft att göra med Litana. Vid inspektioner av två olika byggen 2011 och 2012 konstaterades så allvarliga säkerhetsbrister att myndigheten utfärdade omedelbart förbud mot vissa arbetsuppgifter med hot om vite. I båda fallen handlade det om arbete på höjd och Arbetsmiljöverket upptäckte bland annat att byggställningar saknade skyddsräcken och att anställda arbetade utan säkerhetsselar. En av arbetsplatserna var Raketskolan i Kiruna där Litana var en av flera underentreprenörer. Det bygget slutade i storskandal för huvudentreprenören NCC. Skolan kostade 250 miljoner kronor, men strax efter invigningen 2013 upptäcktes både fukt och mögel. Flera väggar fick bytas ut och barnen bussas till en annan skola.

– Varken Byggnads eller NCC lokalt var glada. Underentreprenörerna köptes in av NCC centralt för stomarbeten på Raketskolan. Det är jättesynd, men många inblandade har nog lärt sig en läxa, man ska tänka efter innan man köper in entreprenörer, säger Joakim Säve, Byggnads ordförande i Region Norrbotten och ombudsman i Kiruna.

”Bara goda erfarenheter”

Skanska är oförstående inför Byggnads oro. Presstalespersonen Mia Trahn säger att företaget har bara har goda erfarenheter av Litana, och att det är därför de ska jobba på ESS.

– Vi har tidigare anlitat Litana vid några projekt och har goda erfarenheter av att arbeta med dem. Vi anlitade dem för stomarbetet på ESS på affärsmässiga grunder och använder ofta underentreprenörer i olika arbeten där vi inte har egen personal, säger Mia Trahn.

Mia Trahn känner inte till att norska Arbeidstilsynet konstaterat att Litana inte följer norska kollektivavtal. Att Byggnads misstänker att det förekommer timlöner på 40–50 kronor i Sverige tycker hon låter konstigt.

– Det låter helt osannolikt. Vi följer svenska kollektivavtal, och det ska också våra underentreprenörer göra. I projektet ESS har de bara varit anställda sedan första oktober, så där har vi inte ens haft några löneutbetalningar än. Men det är klart man blir orolig när man hör sådant här, så det är klart vi ska kolla detta omgående vid första löneutbetalningen.

Mia Trahn känner heller inte till att svenska Arbetsmiljöverket stoppat Litana på grund av säkerhetsbrister vid två tillfällen de senaste åren. Hon garanterar att något liknande inte kommer att hända på ESS.

– Det var tråkigt att höra att de inte följt skyddsregler. Det sker inte hos oss. Alla på våra arbetsplatser får noggrann utbildning för de säkerhetsrutiner som gäller. Vi gör arbetsberedningar och följer upp.

Litanas representant i Sverige, Jolanta Želvyte, kallar Byggnads uppgifter om löner för rena spekulationer och säger också att hon inte känner till norska Arbeidstilsynets granskning. Enligt henne följer Litana svenska kollektivavtal.

– Ja, det gör vi, och det är det enda jag kan kommentera. Vi redovisar gärna om vi blir tillfrågade av Byggnads eller myndigheter.

– Vi har inte fått någon begäran av Byggnads, inte blivit kallade till förhandling eller delgivits information. Så jag kan inte kommentera för jag vet inte, säger Jolanta Želvyte.