– Jag anser att vi kommit så långt som man kan begära. Vi kommer inte runt en person som gärningsman. Det rör sig om Stig Engström, säger chefsåklagare Krister Petersson klockan 9.32 på onsdagsmorgonen på den digitala presskonferensen.
– Eftersom personen är död kan jag inte väcka åtal.
Många hade väntat sig att ett mordvapen skulle presenteras och bindas till brottet. Men spaningsledningen menar att det är tekniskt omöjligt.
788 vapen har provskjutits totalt under mordutredningen, berättar spaningsledare Hans Melander, som hävdar att det är mycket svårt, om ens möjligt, att binda rätt vapen till kulorna efter så lång tid som gått.
– Med dagens teknik går det förmodligen inte att binda ett vapen till mordplatsen, säger Krister Petersson och fortsätter:
– Den tekniska bevisningen kan inte förväntas ge någonting av ytterligare värde.
Var på mordplatsen
Stig Engström, känd som ”Skandiamannen”, har figurerat i utredningen sedan allra första början. Han var på mordplatsen, och påstod själv i förhör att han var ett ögonvittne som försökt hjälpa den skjutne statsministern genom att lägga honom i framstupa sidoläge.
Inga andra av ögonvittnena på mordplatsen såg honom, allra minst i den roll han själv utgav sig för att ha spelat.
Hans vittnesmål och historier i media efter mordet innehöll flera luckor, som dåvarande spaningsledning inte fördjupade sig vidare i.
Men nuvarande spaningsledningen började om från början och utgick ifrån mordplatsen under 2017, vilket ledde dem närmare Engström-spåret.
Teorin om Skandiamannen som mördare har förekommit i en rad olika böcker och granskningar, däribland privatspanaren Sven Anér och tidningen Proletären som intervjuade Engström på 90-talet. 2016 lyftes spåret i boken ”Nationens fiende” av Lars Larsson, men fick begränsad uppmärksamhet.
Det var först när Magasinet Filter våren 2018 publicerade ett långt reportage, och sedan en bok, där Engström pekades ut och kunde kopplas till skjutvapen, som uppmärksamheten på allvar riktades mot Skandiamannen-spåret.
Strax inan detta inleddes en ordentlig utredning kring Engström och sedan dess har en rad förhör och tekniska undersökningar genomförts.
Var M-politiker
Stig Engström föddes 26 februari 1934 och hade alltså just fyllt 52 år vid tiden för Palmemordet. Han arbetade som grafiker och reklamkonsulent på försäkringsbolaget Skandias huvudkontor, i samma kvarter på Sveavägen som mordplatsen.
Han var aktiv kommunpolitiker för Moderaterna hemma i villaförorten Täby, norr om Stockholm, där han umgicks och spelade bridge med bland annat överstar och diplomater.
Palmehatet var stort i svenska högerkretsar under den här tiden, och Engström utgjorde inget undantag. I Filters reportage beskrivs till exempel hur moderata ungdomsförbundets hade en piltavla med en bild på Palme i sin lokal i Täby.
Närstående till Engström berättar för Filter att han aldrig skulle kunnat tänka sig att handla på Konsum, och att han var öppet Palme-fientlig i olika sammanhang.
– Han rörde sig i vad man kallar Palme-kritiska kretsar, säger Krister Petersson.
Kan inte utesluta konspiration
Huruvida Engström agerade ensam eller var en del av en större konspiration går inte att klargöra med säkerhet.
– Vi har ägnat ganska mycket tid åt att försöka kartlägga om det rörde sig om en konspiration. Vi har inte kunnat hitta något stöd för en konspiration, men det går inte helt att avfärda att han skulle ingått i en större konspiration, säger Krister Petersson.
Stig Engström hade kunskaper om vapen, hade tränat och tävlat i pistolskytte när han jobbade på Kungliga Armétygförvaltningen, idag känt som Försvarets materielverk, mellan 1957 och 1960.
Och han hade tillgång till vapen, genom sin vän och granne, den så kallade ”Vapensamlaren”.
Grannen var officersutbildad hemvärnsmän med militär bakgrund i USA och hade en stor samling vapen i sin källare, som bland annat omfattade gevär, bajonetter och Magnumrevolvrar av samma typ som användes vid Palmemordet.
– Men vi har ingen teknisk bevisning som gör att vi kan sätta ett vapen i handen på Stig Engström, säger Krister Petersson.
Engström hade ekonomiska problem och gick under 90-talet ner sig i alkoholmissbruk, och isolerade sig mer och mer.
– Vi vet att han hade Han hade med tiden en alkoholproblematik som han fick delvis vård för, säger Krister Petersson.
Avled år 2000
Den 26 juni år 2000 hittades Stig Engström död hemma i sin lägenhet i Täby. Polisen bröt sig in efter att larmats av anhöriga som inte hört av honom på tio dygn. Polismännen beskrev en väldigt stökig lägenhet, ”det såg ut som att man kom in hos en missbrukare”, har en av poliserna som var på plats berättat för Expressen. Inne i arbetsrummet hittades tomma kartor med starka värktabletter och en tom whiskeyflaska, samt en påslagen dator, som aldrig undersöktes noggrannare.
Den frågan, liksom varför inte alla oklarheter kring Engström utreddes ordentligt långt tidigare, kvarstår ännu att få svar på.
Åklagaren har presenterat sin lösning, men många frågetecken kvarstår än i mordutredningen.
