BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Han ska iväg till en byskola nästa dag och prata med barn i lågstadiet. Frågorna han får då är av annat slag än dem han får på universitetet eller av journalister.
– Då handlar det mer om att barnen vill berätta om sin morfar som stött på en älg eller liknande. Men det är väldigt roligt.
Djur och deras levnadsförhållanden är viktiga för honom och spelar stor roll när Bent Christensen väljer vad han ska äta. Men när det kommer till ekologisk kost är det lite svårnavigerat.
– Ekologisk mat är en certifiering som producenter kan få utifrån de krav som ställs via EU. Om du producerar ekomjölk så måste det mesta av fodret samt det mesta av gödslet som används för att odla fodret komma från gården. Det är hårda krav.
Tror på kombinerade lösningar
För att komma upp i några volymer så måste en större yta brukas vid ekologisk odling eftersom mindre mängd kemikalier används. Vid eko-odling kasseras en större mängd grödor eftersom de inte håller måttet.
– Om man jämför tio hektar eko mot tio hektar traditionell odling vinner eko i miljövänlighet. Men om man jämför i mängd och kilo så vinner ofta traditionellt odlad mat, eftersom mindre yta används. Den mest konsekventa skillnaden är att insekter gynnas av ekologisk odling.
Det är svårt att säga vad som är helt rätt och fel. Bent Christensen menar att alla sätt vi odlar på har för- och nackdelar och att det inte bara är svart eller vitt. Det finns nyanser.
– Ett problem är att vi inte har tillräckligt många djur i Sverige för att tillgodose den gödsel som behövs för ekologisk odling. Genom att blanda olika metoder tror jag att vi kommer minska på användandet av kemikalier för att bekämpa skadedjur och vi kommer att göra samma sak med gödslet. Hitta kombinerade lösningar.
För låga priser på mat
Det som Bent Christensen tycker är värt att lägga fokus på är att jobba för mer artrika åkermarker, inte slänga bort näring, minska på näringsläckaget och införa bättre djurskötsel.
– Nu har vi 3 000 höns i en djurgård och jag pallar inte med det. Det är inte rimligt att vi ska betala 1–2 kronor per ägg – det kan inte kosta så lite. Därför har jag egna höns.
Han menar att mat överlag är väldigt billigt och har gått ner i pris på grund av stordrift. Den danska grisskötseln har exempelvis pressat priserna på fläskfilé.
– Jag skäms djupt inne för vår djurhållning. Vi gör korkade saker som vi i grunden inte står för bara för att det är billigt. Vi har det bäst i hela världen men envisas med att betala 59 kronor för en fläskfilé. Det gränsar till girighet tycker jag.
Du är inte vegetarian?
– Nej, jag äter kött som inte är misshandlat. Jag har inga bekymmer med att saker äts. Jag har inget emot att jag äts, om det skulle behövas. Jag köper närproducerat kött där jag vet att djuren har det bra. Svenskt kött är bättre än många andra länders och jag har råd att köpa det. Det fanns en period i livet då vi levde på en lön och hade fem små barn hemma. Då köpte vi Ica-märkt mat och det var inte kul. Men om man har dålig inkomst så måste man.
Blir ekologisk mat en klassfråga tycker du?
– På sätt och vis. Men att vara fattig blir hur som helst i det långa loppet miljövänligare för att man inte har möjlighet att konsumera.
Hur tror du att det kommer att se ut i framtiden då? Det har talats länge om att vi ska börja äta skalbaggar, men när kommer det?
– Det kommer när Sverige får tummen ur och ändrar reglerna som EU har satt upp för att kontrollera att vi äter mat med ursprung i unionen. Andra länder har gjort andra tolkningar, som Finland till exempel. Det pågår ett arbete kring detta, men det verkar gå trögt.
Så vi kommer alltså att börja äta skalbaggar?
– Absolut. Malda skalbaggar och maskar. Det ger ett väldigt proteinrikt pulver som kan användas. Vi äter nog inte själva skalbaggen, det är vi för känsliga för. Men om vi kan ha kräftkalas så kan vi väl ha gräshoppskalas. Det är en kulturfråga utifrån vad du vuxit upp med.
Vad är fördelarna med att äta insekter?
– En del av vårt avfall, så som matavfall och olika växtrester, är överflödigt och det kan insekter äta. De förökar sig snabbt och innehåller mer protein än traditionellt kött. Det finns inga stora etiska bekymmer heller. Jag har en tro på att ju längre tiden går desto mer rationella blir vi. Det finns en klar miljöeffekt om vi kan börja med detta då vi sparar in på köttproduktionen. Och tekniken finns.
Så vi ska producera dessa skalbaggar hemma då?
– Det har jag inte tänkt på, men ja. De kan bli en del av ett självhushåll. Det borde funka för de är enkla att odla.
Hur kommer framtidens mat att se ut i övrigt?
– Jag tror att vi kommer att minska på fisk, eftersom fisket är ett misskött system. Vi borde kunna göra tankodlad mat, till exempel alger, och genmanipulerad mat tror jag också kommer att bli vanligt.