– Medborgarskapet ska förtjänas, det ska inte delas ut kravlöst, säger Forssell. 

– Det ska vara något man känner stolthet över. Om man inte accepterar svenska värderingar så är Sverige inte landet för dig. 

Bland annat vill regeringen skärpa kraven för hederligt och skötsamt levnadssätt. 

– Det som på gammalt juristspråk kallades vandel, säger Kirsi Laakso Utvik. 

Längre väntetid

Dessutom ska medborgarskapsprovet i samhällskunskap utökas med ett nytt delområde som handlar om mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare och granskare av samhällets maktstrukturer. 

Enligt utredaren Kirsi Laakso Utvik kan några av förslagen riskera att försvåra integrationen. 

– Om man till exempel inte uppfyller kraven, men ändå stannar och lever i utanförskap, säger hon. 

Det omstridda förslaget om en lojalitetsförklaring för medborgarskap, som SD-ledaren Jimmie Åkesson pratat om tidigare, saknas i utredningens förslag nu.
Men migrationsministern utesluter inte att det ändå kan komma med i det slutliga förslaget. 

– Vi ska titta på hela utredningens förslag om den går tillräckligt långt. Det ceremoniella är inte oviktigt, men jag tror att det viktigaste är att skärpa de mer formella kraven och råda bot på den här totala kravlösheten som har varit för att bli svensk medborgare, säger Johan Forssell till Dagens ETC. 

Väntetiden för att bli medborgare ska som huvudregel vara åtta år, istället för dagens fem år. 

De skärpta kraven ska finansieras genom en höjd avgift för ansökningsärenden. För vuxna innebär det en kostnad på 2 900 kronor, istället för dagens på 1 400 och för barn föreslås det gå från gratis till 475 kronor.

Ändringarna föreslås träda i kraft 1 juni 2026.