Regeringens och SD:s besked att försvaret ska snabbrustas med lån på 300 miljarder kronor väcker politiska reaktioner. Det här är pengar som går rakt i fickorna på vapenindustrin, säger Miljöpartiets tidigare språkrör Birger Schlaug. Det kan behövas ännu mer pengar, säger DN:s politiska redaktör Amanda Sokolnicki.
Birger Schlaug, före detta språkrör Miljöpartiet, debattör och ledarkolumnist i Dagens ETC
Är det rätt att satsa 300 miljarder på försvaret de kommande tio åren?
– Nej, vi har redan skyfflat in miljarder. Nu är dessutom vapenindustrin sugen på vinst så priserna blir därefter.
Vad betyder det för det finanspolitiska ramverket att regeringen väljer att låna till satsningen?
– Att släppa ramverket är okej, men det borde ha skett av andra anledningar: klimat, skydda skog, investera i järnvägen, skolan och folkbildningen. Det borde också kombineras med högre skatter på kapitalvinster och på förmögenheter.
Daniel Suhonen, S-debattör och chef för den fackliga tankesmedjan Katalys.
Bild:
David Lagerlöf, Katalys
Daniel Suhonen, chef för fackliga tankesmedjan Katalys
Är det rätt att satsa 300 miljarder på försvaret de kommande tio åren?
– Ja det är rätt. Det är väldigt bra med satsning på upprustning. Tyvärr är det ju nödvändigt. Men regeringen missar en sak som även Nato tryckt på: de enorma behoven av upprustad järnväg, infrastruktur och sjukvård. Därför är sossarnas förslag om en investeringsfond till totalförsvaret bättre. För det är inte bara kanoner och krut som behövs för att rusta oss starka för kriser och i värsta fall kris.
– Idag kom ju nyheter om barnfattigdomen. Ska vi vara ett befäst fattighus? Eller ett välfärdssamhälle? Jag tror det är en farlig idé att köra på mot större klassklyftor och inte låta de med större inkomster och ägande betala mer. Bankernas vinster kan bekosta detta med en 50 procent bankskatt, eller en fastighetsskatt. Som Lars Calmfors lyft fram är det ju rikas företag och ägor som kommer skyddas av ett försvar, då kan de betala mer. Särskilt som skatternas andel av ekonomin sänkts med nio procent av BNP, över 500 miljarder per år sedan är 2000.
Vad betyder det för det finanspolitiska ramverket att regeringen väljer att låna till satsningen?
– Jag anser att ramverket nu är överspelat. Dött och begravet. Allt som behöver finansieras utanför kan läggas utanför. Sedan i höstas när ramverket blev ett balansmål har både Ukraina-stödet lagts utanför, och nu hela rustningen. Vad hindrar en rödgrön regering att förklara att det är klimatnödläge och kris i välfärden och skapa en fond på 1 500 miljarder som under 20 år löser det? Och ändå säga att förutom detta ska budgeten vara i balans. Det är en hederskultur och arga leken som kanske behövs för riksdagspartierna, men som politiskt redskap och regelverk är ramverket att betrakta som en papperstiger.
Amanda Sokolnicki
Bild:
Alexander Mahmoud
Amanda Sokolnicki, politisk redaktör på Dagens Nyheter
Är det rätt att satsa 300 miljarder på försvaret de kommande tio åren?
– Självklart. Och vi ska inte utesluta att det kommer att behöva ökas på inom kort igen. Utmaningen nu blir hur försvaret ska klara av att använda pengarna i tillräckligt högt tempo.
Vad betyder det för det finanspolitiska ramverket att regeringen väljer att låna till satsningen?
– De här lånen betyder att beslutet som nyligen fattades är fullständigt överspelat. Det går inte att säga att vi har ett balansmål när man samtidigt tar stora lån vid sidan av. Det är lite som att säga att ”i vårt hushåll lånar vi inte, det är principsak!”, och sedan ta semestern på kredit. Nästa självklara steg borde vara att sätta sig ner och omförhandla om ett nytt ramverk, att göra det här ordentligt. Annars är risken att det som alla partier nu är så stolta över – de välskötta finanserna – rinner iväg.
Tove Hovemyr, ledarskribent Uppsala Nya Tidning
Bild:
Klara Nyth Stålberg.
Tove Hovemyr, ledarskribent Uppsala Nya Tidning
Är det rätt att satsa 300 miljarder på försvaret de kommande tio åren?
– Jag tycker det är rätt beslut. Vi måste rusta upp vår försvarsförmåga radikalt, och står samtidigt inför andra samhällsproblem som riskerar att förvärras om upprustningen skulle ske på välfärdens bekostnad.
Vad betyder det för det finanspolitiska ramverket att regeringen väljer att låna till satsningen?
– Det viktiga nu är att detta isoleras till försvarspolitiken och ses som ett extraordinärt undantag. Annars finns risken att det ses som en öppning att använda lån för att genomföra andra kostsamma reformer i framtiden, och det vore beklagligt.
Den här konversationen modereras enligt ETC:s communityregler.
Läs reglerna innan du deltar i diskussionen.
Tänk på att hålla god ton och visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Olämpliga inlägg kommer att tas bort och ETC förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.
