Förslaget från Wingårdhs arkitektbyrå.
Bild: Wingårdhs
Dagens ETC
Göteborgs fiskhamn, byggd på gammalt rivningsmaterial, sjunker sakta men säkert ner i älven. Men efter år av diskussioner om vad som ska ske med det centrala området tycks saker till slut röra på sig – på rätt sätt. Men området är ett av många kugghjul som måste snurra samtidigt för att skapa en ny stadsbild.
Att hela Göteborg är byggd på en lerbädd är ingen nyhet. Det är ett faktum som gör sig påmint vid de flesta stora byggnationer i staden. För just Fiskhamnen, beläget centralt vid Södra Älvstranden med Oscarsleden som skär av området från Majorna, är det än värre. Den byggdes 1993 ovanpå den gamla hamnen och vilar på rivningsmaterial. Kort sagt: hamnplanen glider långsamt ut i älven. I kommunen har diskussioner om vad som ska hända med området pågått i många års tid.
Många aktörer
I hamnen verkar en rad aktörer, som fiskhandlare, fiskgrossister och den välkända fiskauktionen. När fiskhamnens aktörer 2019 gav arkitekten Gert Wingårdh i uppdrag att ta fram en skiss på hur området skulle kunna vidareutvecklas tog diskussionerna ny fart.
– Det vi idag kallar för hamnplan, mellan auktionshuset och älven, är ju egentligen den gamla hamnen som fyllts igen. Det gjordes med vetskapen om att det sjunker undan för undan. Med jämna mellanrum får man lappa och laga, men det är ju inte hållbart i längden, säger Roger Thilander, vd för Göteborgs fiskauktion.
Prioriterades upp
De, och övriga verksamma intressenter, har själva drivit på utvecklingsfrågan hårt sedan 2018. Ett arbete som burit frukt, då de fått kommunen att prioritera upp området.
– Det här projektet är från början ett initiativ från fiskhamnens aktörer, det vill säga näringslivet där nere. Det kom sig delvis från att det finns stora problem med sjunkande marknivåer, översvämningar och investeringsbehov i de befintliga byggnaderna. Då behöver man få till en utveckling för att få till bärighet för att göra något åt det, säger Arvid Törnqvist, planchef Centrum, Majorna-Linné på Stadsbyggnadskontoret.
– Detta är ett område som vi har diskuterat jättelänge, på olika sätt, kopplat till hela Södra Älvstrandsutvecklingen. Men det är inget som kommunen tagit aktivt initiativ till nu, utan det ligger egentligen efter utbyggnaden av Masthuggskajen i tidsperspektiv. Det som ändrat prioordningen är egentligen två olika saker: det här privata initiativet och det politiska intresset att tillmötesgå det. Men sen har vi också Lindholmsförbindelsen som ändrar förutsättningarna en del, fortsätter han.
Staden ska närma sig vattnet
Med Lindholmsförbindelsen menas en ny förbindelse över älven till Hisingen. I det här fallet under, med en ny tunnel.
På det stora hela är alltså hela Södra Älvstranden i Göteborg, från Järntorget bort till Majorna, under planering och omgörning. Resterna av den forna industrin ska maka på sig och släppa ner staden till vattnet. Fiskhamnen är en av flera pusselbitar som ska på plats.
Mellan Fiskhamnen och Järntorget ligger idag Stenaterminalerna, med färjor till Danmark och Tyskland. Så sent som förra veckan kom besked om att Stena har planer på att flytta Tysklandsterminalen till ytterhamnsområdet. Danmarksterminalen ligger i det förslaget kvar, men ska öppnas upp för att skapa tillgång till havet. Även det här skulle få stor påverkan på arbetet med Södra Älvstranden.
– Då får vi möjlighet att titta på ett helhetsperspektiv och tänka i flera steg. I den första analysen vi har gjort av förslaget för Fiskhamnen så ser vi att det är svårt att bara planera för hamnen som en enskild stadsdel. Där är det svårt att få in den kommunala servicen med skolor, förskolor och friytor som vi behöver. Där skulle man få ut en ganska liten bostadsexploatering, säger Arvid Törnqvist.
Handlar om ekonomi
Gert Wingårdhs förslag, utifrån Fiskhamnens aktörers önskningar, presenterades 2020. Där skulle runt tusen bostäder samsas med Fiskhamnens verksamheter, restauranger och andra aktörer knutna till näringen. Men när stadsbyggnadskontorets tjänstemän granskade förslaget i slutet av förra året kom en hel del bakläxor. Området saknade just förskolor, skolor och grönytor och var inte anpassat till planerna Göteborg har för närliggande områden. Men Gert Wingårdh själv gladdes åt att processen var igång med diskussioner med kommunen. Roger Thilander ser det på samma sätt.
– Nu ligger inte frågan hos oss i Fiskhamnen längre, utan på stadsbyggnadskontoret som driver projektet framåt. Och jag tycker att de har visat på handlingskraft. Känslan är att det är prioriterat nu. Området är viktigt för både staden och näringen. Men sen ska det ju till en genomförandefas med, och det får vi ju se hur det går, säger han.
Allting kokar, som brukligt, ner till ekonomi.
– Vårt intresse ligger ju i den byggnad där vi ska ha våra verksamheter. Bostäderna får någon annan ta hand om. Men ytorna här ska ju omsättas i pengar, och det är det som blir intressant för vår del. Hur mycket pengar kan omsättas och hur kan man kommersialisera på ytan?, säger Roger Thilander.
Kan starta nästa år
För Stadsbyggnadskontorets del väntar man på politiska direktiv kring ifall man ska behandla Fiskhamnen som enskilt område eller som ett av flera områden i hela Södra Älvstranden.
– Om det finns ett politiskt intresse för att utveckla Fiskhamnen fristående så kan vi starta detaljplan redan nästa år. Men då som enskild enklav. Spontant ser det ut som att det kommer att kräva stora investeringar för att kunna få till möjlighet att bebygga. Vi vet inte om vi skulle ha en ekonomi i balans där, säger Arvid Törnqvist.