Varför krävs jag på sjukintyg?
Jag är deltidssjukskriven sedan tidigare och insjuknade i covid i december. Då jag nåtts av besked via medierna att sjukintyg inte krävdes de 21 första dagarna gick jag inte till vårdcentralen med min infektion.
När jag ansökte om ersättning för de tre veckor jag legat sjuk i covid visade det sig att lättnaderna endast gällde ”nysjuka”. Jag krävs på sjukintyg från åttonde sjukdagen och får ingen ersättning. Jag undrar varför en grupp försäkrade diskrimineras på det här sättet. Är långtidssjukskrivna enligt Försäkringskassan mer benägna att uppge falska uppgifter och därför har ett högre beviskrav vid sjukdom? Och belastas vården mindre av att skriva sjukintyg till oss?
Konstantin Karlsson
Svar:
Cecilia Udin, nationell försäkringssamordnare på Försäkringskassan svarar:
Belastas inte vården lika mycket när det gäller att skriva sjukintyg till den här gruppen?
– Jo, det är klart att det belastar vården. Men det är ingenting som Försäkringskassan prioriterat att se över. Det som framförallt minskat belastningen är att vi tog bort kravet på sjukintyg de 21 första dagarna. Vid en pågående sjukperiod är det inte lika belastade för vården eftersom man redan har en läkarkontakt. Läkaren som behandlar grundsjukdomen kan skriva ett intyg. I undantagsfall går det att sjukskriva per telefon, om det konstaterats genom ett test att man har corona.
Varför ställs det högre beviskrav på deltidssjukskrivna, är de mer benägna att fuska tror ni?
– Nej. Som sagt, som deltidssjukskriven har man redan en läkarkontakt. Läkaren sjukskriver inte hur länge som helst ändå, så det krävs besök för grundsjukdomen.
Har ni varit tillräckligt tydliga med den här informationen till deltidssjukskrivna?
– Vi har försökt att göra det tydligt på vår sida om corona, men det finns alltid möjlighet att göra ytterligare. Den som är deltidssjukskriven en längre tid har också en handläggare på försäkringskassan att fråga vad som gäller.