Tidningen Vårdfokus har rapporterat löpande om personalens oro inför sommaren, om rekordlåg bemanning på akuten på centralsjukhuset i Karlstad och om 203 semesterveckor som har flyttats för sjuksköterskor och barnmorskor i Västmanland. Neddragningar av vårdplatser på sjukhusen runt om i landet har blivit mer regel än undantag.
En tredjedel dras in
Förra veckan nådde antalet vårdplatser i Stockholmsregionen en lägstanivå på endast 2300, jämfört med normalt 3368 platser. Drygt en tredjedel har alltså stängts. Problemet är den bristande bemanningen. Det finns helt enkelt inte tillräckligt med personal.
– Trots att man drar ner vårdplatserna och går precis på bristningsgränsen så har de flesta sjukhusen överbeläggningar. Det innebär att sjuksköterskor får ta hand om dubbelt så många patienter och att dessa ligger på vårdplatser som egentligen inte är öppna, säger Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro till Dagens ETC.
Hon menar att det framför allt är i de stora städerna och på semesterorterna som bemanningsbristen märks som mest. Hittills har hon fått in tre anmälningar från sjuksköterskor som har arbetat i över ett dygn i sträck.
– Personal får gå dubbla pass och istället för att gå hem blir de inbeordrade. Det är väl ingen som vill vårdas av någon som har varit vaken i 24 timmar.
Vårdförbundets medlemmar vittnar också om att anmälningarna till Arbetsmiljöverket och Inspektionen för vård och omsorg, IVO, har ökat.
Säger upp sig
Dagens ETC har pratat med en ung sjuksköterska som nyligen har sagt upp sig från Danderyds sjukhus i Stockholm på grund av arbetsmiljön. Hon fasade inför sommaren.
– Jag jobbade 180 övertidstimmar under mitt första år på en heltidstjänst. Det är inte hållbart. Det tär otroligt att känna att man går på knäna under så lång tid.
Hon beskriver den första tiden på sjukhuset som bra, med ett lång introduktion, bra bemanning och lång erfarenhet i personalstyrkan. Men det ändrades snabbt förra året när sommaren närmade sig.
– Det började naggas i bemanningen, antalet patienter per sjuksköterska ökade, och när vi tog upp det fick vi höra att vi hade det så bra jämfört med akuten, säger hon till Dagens ETC.
Hur påverkade det dig?
– Till slut blev man ganska avtrubbad och tyckte att det var lugnt eftersom det var mycket värre på akutenheten.
Sakta började hennes egna krav på arbetsmiljön minska. När hon läste en artikel om en jourläkare som inte hann ringa och säga godnatt till sina barn under ett 16 timmar långt arbetspass var hennes spontana tanke att det ju inte är rimligt att få göra det på arbetstid.
Uppskjuten semester
För att lösa bemanningsfrågan är det vanligast att dra ner antalet vårdplatser, menar Sineva Ribeiro, men flera regioner erbjuder också sjuksköterskorna runt 8000-9000 kronor i veckan för att jobba en semestervecka och istället ta ut den i höst. Enligt facket det bara att skjuta upp problemet.
– Vi har avdelningar som inte har kunnat öppnas helt förrän i november-december för att folk har behövt ta ut sin semester. Vi har medlemmar som har jobbat hela sommaren och sedan inte får ut sin semester till hösten. Det är inte säkert att chefen kan släppa dig en månad på hösten, säger Sineva Ribeiro.
De 21 regionerna är självstyrande och de olika verksamheterna bestämmer själva hur de ska organisera bemanningen. Niclas Lindahl, förhandlingschef på Sveriges kommuner och landsting, SKL, säger att det långsiktiga arbetet med bemanningen handlar om hur arbetet inom vården är organiserad. Han vill lyfta arbetsuppgifter från sjuksköterskor så att de slipper den administrativa bördan.
– Det finns arbetsuppgifter som kan omfördelas så att man kan låta sjuksköterskor arbeta med det de är utbildade för och ägna mindre tid åt administrativa delar eller ordna med transporter. Det skulle annan typ av personal kunna gå in och ta på ett effektivare sätt, säger Niclas Lindahl.
Högre löner
Vårdförbundet menar att ny personal måste rekryteras genom högre löner och bättre villkor. Men Niclas Lindahl pekar på att sjuksköterskor tillhör gruppen med bäst löneutveckling på svensk arbetsmarknad de senaste åren, tillsammans med undersköterskor och lärare.
– Vi har en snabb löneutvecklingstakt. Vad som är högt och lågt är ju subjektivt, men ingångslönerna har också ökat, säger han.
Men jämfört med manligt dominerade yrken med samma utbildningsgrad ligger de fortfarande efter?
– Man kan säkert hitta exempel på det. Men här pratar vi om snitt i en stor yrkesgrupp med relativt likartad verksamhet som ändå regionerna bedriver.
Det arbetar runt 90 procent kvinnor inom sjuksköterskeyrket, och sett till sjukskrivningstalen är kvinnor mer sjukskrivna än män. Vad säger det om arbetsmiljön inom kvinnodominerade branscher som sjukvården?
– Det hänger ihop med en ojämställdhet i samhället över lag. Kvinnor har större ansvar över hem och familj, det verkar samvariera med en ökad sjukfrånvaro. Ungefär samtidigt som man får första barnet ökar sjukfrånvaron för kvinnor.
Så det hänger inte ihop med arbetsmiljön menar du?
– Nej, upp- och nedgångar i sjukskrivningstalen hänger inte ihop med arbetsmiljön, säger Niclas Lindahl.
