Fallolyckor, infektioner och felaktig medicinering. Konsekvenserna av personalbristen och överbeläggningen på svenska sjukhus är vårdskador och i värsta fall dödsfall.
Sjuksköterskan Lina Högberg har jobbat fem år på en strokeavdelning på Östra Sjukhuset i Göteborg och med patientsäkerhet, och är upprörd över att situationen får fortsätta. Hennes avdelning är ofta överbelagd, och det blir värre till sommaren. När människor ligger i korridoren eller i en matsal med andra möbler runt omkring, är det svårt för personalen att komma till om personen snabbt blir dålig. I de utrymmena finns ingen syrgas eller sug om någon sätter i halsen. Hjärnskadade patienter förmår inte alltid använda larmfunktionen när de behöver komma upp ur sängen.
– Vi har några allvarliga fall varje år där patienter går upp själva, ramlar och avlider av skadorna. Vi rapporterar och visst kan vi hitta förslag på bättre rutiner, men vi ser ju att det här händer för att vi inte är där, säger Lina Högberg.
”Välfärden hotas”
En undersökning som P1-programmet Kaliber gjort, visar att överbeläggning och personalbrist ligger bakom vårdskador eller död i vart tionde Lex Maria-ärende.
I en debattartikel nyligen menade Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro att bristen på specialiserade sjuksköterskor och barnmorskor är så stor att det i framtiden hotar välfärden. Arbetsmarknaden för sjuksköterskor är enligt Socialstyrelsen något mer i balans. Mats Runsten, ordförande för Vårdförbundet i Skåne, menar att sjuksköterskorna söker sig bort från landstingen. Det handlar dels om lönen, dels om arbetsmiljö och scheman.
– Region Skåne har till exempel en ingångslön på 22 500 när nyutexaminerade sjuksköterskor kräver 25 000. Då tar de in bemanningsanställda istället. Det är inte attraktivt att jobba på ett ställe där du aldrig får vila ut mellan passen, där du vänder på dygnet flera gånger i veckan, säger Mats Runsten.
Han säger att sjuksköterskorna går till kommunerna, till privata vårdgivare eller i värsta fall till ett annat yrke.
– Två tusen ansöker om norsk legitimation varje år. Det är ett enormt utflöde av kompetens, säger Mats Runsten.
”Vill ha lönespridning”
Moderata regionrådet Stefan Lamme vill inte höja ingångslönerna i Skåne, utan prioritera de sjuksköterskor som har några års erfarenhet.
– En hög ingångslön skulle bara ytterligare minska löneskillnaderna. Vi vill ha en lönespridning, där sjuksköterskorna känner att de kan göra lönekarriär.
Men ni saknar 300 sjuksköterskor?
– Det är som det brukar vara varje år. Det finns inte tillräckligt många arbetslösa sjuksköterskor för att täcka upp på sommaren, men vi har en dialog med utbildarna och det känns som att de lyssnar på oss.
Problem året om
Svårigheterna att rekrytera personal är inte längre bara en sommarfråga. Det bekräftar Vårdförbundet så väl som chefsläkare Gunnar Öhlén på Karolinska universitetssjukhuset i Stockholm. Där är närmare 150 vårdplatser stängda nu, av den enda anledningen att det saknas personal.
– Men det är inte med automatik säkert att det skulle lösa alla problem om det infördes pengar i systemet. Den diskussionen måste tas på en högre nivå, säger Gunnar Öhlén.
Sjukhusen har olika system för att locka personal. Det kan vara morötter i form av extra pengar för dem som lägger semestern utanför sommarmånaderna, eller utbildning för legitimerade sjuksköterskor. På en del sjukhus, som Akademiska i Uppsala, har ingångslönen höjts till 25 000, helt i linje med Sjuksköterskeuppropets krav. Studentuppropet startade 2011 med idén att vägra ingångslöner under 25 000 (då 24 000, red. anm.).
25 000 kronor är ett steg i rätt riktning, tycker sjuksköterskan Malin Espelund på Östra sjukhuset i Göteborg.
– En lön under 25 000 speglar inte att vi har en akademisk utbildning. Men arbetsmiljön måste också bli bättre, säger hon.
Fotnot: Lex Maria innebär att vårdgivare enligt lag måste göra en anmälan till Inspektionen för vård och omsorg om en patient har skadats eller riskerats att skadas i vården.
