Sjukförsäkringsreformen 2008 – vad hände sen?

I rapporten ”Fattigdom gör inte människor friskare”, från det fackliga idéinstitutet Katalys, går Mats Wingborg igenom hur det senaste decenniets sjukförsäkring har fungerat. .

Vilka är de huvudsakliga konsekvenserna av förändringen av sjukförsäkringen?

– Det har skett en åtstramning av möjligheten att få både sjukersättning och sjukpenning. Dels har Sverige de hårdaste reglerna inom OECD för sjukersättning (det som tidigare kallades ”förtidspension”); över hälften av de ansökande får avslag. Dels har sjukpenningen utsatts för tryck genom regeringens regleringsbrev till Försäkringskassan som säger att sjukpenningstalen måste hållas nere.

– En viktig punkt är att många får sjukpenningen indragen efter 180 dagars sjukskrivning, då den sjukes arbetsförmåga ska prövas mot hela arbetsmarknaden. Andelen som får sjukpenningen indragen då har ökat drastiskt, från drygt en procent 2013 och 2014 till över 5,5 procent nu. Det är en väldigt stor förändring.

– Under flera decennier har dessutom inte den ekonomiska nivån på ersättningen skrivits upp. I dag får fyra av tio sjukskrivna inte ut 80 procent av sin lön i ersättning. Detta gör att försäkringen har försämrats, och att det alltmer liknar ett grundtrygghetssystem.

Hur påverkar det de sjukskrivna?

– En jätteviktig effekt är att de blir fattigare. Detta är en av de viktigaste orsakerna till att klassklyftorna ökar i Sverige, att personer som är sjuka har fått det sämre. Det handlar både om de som faktiskt får ersättning och de som får sina ersättningar indragna, de har det ännu sämre. När de rasar ut ur systemet kan de ju gå till socialkontoret och få försörjningsstöd, men många får också leva på sina anhöriga som arbetar. Det är de som får betala. Anhöriga får ta ett mycket större ekonomiskt ansvar och i den meningen har det skett en privatisering av välfärden.

Vilka grupper har påverkats värst?

– Bland de som blir sjuka på grund av arbetslivet är de med otrygga, dåligt betalda och tunga jobb det vill säga arbetarklassen – överrepresenterade. Och fler kvinnor än män är sjukskrivna. Särskilt inom offentlig sektor har det varit en väldig ökning av stressrelaterade sjukdomsskrivningar bland kvinnor.

– Och bland de som får sjukpenningen indragen finns också en överrepresentation av personer med kort utbildning. Man kan säga att det finns en dubbel klasspolitik riktad mot arbetarklassen.