För flera år sedan, när Richard Ahlström föreläste om ekonomi och hälsa, brukade han fråga åhörarna om de själva, eller någon bekant, var överskuldsatta.
– Det var bara någon enstaka som räckte upp handen. Men när jag ställer samma fråga
i dag, så brukar en tredjedel av publiken ge sig tillkänna.
Numera finns cirka en halv miljon svenskar registrerade som överskuldsatta hos kronofogden. Räknar man dessutom med alla anhöriga, så kan detta betraktas som en betydande folkhälsofråga. Skuldsatthet får nämligen stora konsekvenser för livskvaliteten.
Väljer att avskärma sig
Uppemot 75 procent av dem som hamnar i skuldsatthet drabbas också av någon typ av ohälsa. När skulderna växer och man inte kan göra något åt situationen är det lätt att känna ångest, uppgivenhet, skam, rädsla… Det blir en dålig kombination av känslor man bär på, konstaterar han.
Skuldsatthet kan också ge avtryck i det sociala livet.
– Man har inte råd att åka och hälsa på vänner, följa med på bjudningar, resa på semester… Dessutom kanske man känner sig utpekad som en misslyckad människa och väljer att avskärma sig.
Leva på minimum resten av livet
Forskningen visar också att det stora stresspåslaget i förlängningen kan få fysiska följder som hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes. Risken för självmordsförsök är också större bland skuldsatta.
Även om personen ifråga beviljas skuldsanering, har denna resa satt djupa spår i tillvaron.
– Man har redan hunnit bli sjuk, och tvingas dessutom kanske att leva på ett minimum under resten av livet.
”Det borde vara angeläget”
Men det är inte bara den enskilde individen som drabbas. Såväl skulderna som den påföljande ohälsan är ett nationalekonomiskt problem, menar Richard Ahlström.
– Politikerna måste bestämma sig för hur detta ska tacklas. De skyddssystem vi har räcker inte på långa vägar. Det borde vara angeläget att sätta in tidigare insatser som exempelvis skuldrådgivning, och eventuellt också införa en preskriptionstid för skulder, precis som i många andra länder.