När Ebba var 20 år kom hon in på drömutbildningen i Norrbotten. Hon hade sedan 16 års ålder kämpat med hälsoproblem som hon inte fått någon diagnos för, och tog tillfället i akt att flytta.

– Eftersom mina besvär inledningsvis var så diffusa fick jag ingen ordentlig hjälp innan jag flyttade och hunnit bli riktigt sjuk. Så jag tänkte att jag lika gärna kunde flytta och prova något nytt. Efter flytten tog det bara några dagar innan jag fick en diagnos och rätt behandling, berättar hon.

Då hade Ebba precis påbörjat utbildningen, och det var lättare sagt än gjort att få ordning på studierna i samband med sviktande hälsa. Innan hon flyttade till Norrbotten hade Ebba läst en fristående kurs på heltid på Stockholms universitet. Även om hon inte hade någon diagnos för sina besvär då kände hon av att hon inte klarade av att studera på heltid.

– Det blev bara svårare och svårare att klara av studierna, sista tentan kuggade jag för att jag var så sjuk. Men eftersom jag inte hade någon diagnos gick det inte att hävda att jag var sjuk, och jag fick försöka klara det på egen hand utan stöd från vården, myndigheter eller skolan. Man försöker lappa och laga själv så att man ska klara av det, men det gick inte sista tentan.

Fick stöd från lärosätet

På det nya lärosätet fick Ebba mycket stöd och hjälp från lärare som förstod hennes situation och ville att hon skulle stanna kvar och fortsätta sin utbildning. Det stödet gjorde att Ebba ändå orkade studera i den utsträckning hon gjorde.

– De var väldigt schyssta mot mig där och hjälpte mig fast att de inte behövde göra det, genom att låta mig avvika från lektioner och annat. Studierna höll igång ett tag, men när min dåvarande läkare slutade upphörde även min behandling. Då fallerade hälsan totalt och jag var tvungen att avsluta studierna.

I samband med att Ebba hoppade av studierna hamnade hon i en byråkratisk cirkus, där hon kontaktade Försäkringskassan och CSN, och fick felaktig information från båda.

– Det visade sig senare att båda hade sagt fel till mig om hur det fungerar med sjukanmälan, men kontentan hade ändå varit att jag hade varit tvungen att avsluta mina studier eftersom det inte går att vara sjukskriven på deltid, säger hon.

Sjukskrivning på deltid omöjlig

För att kunna sjukskriva dig som student krävs att du tar studiemedel och att du sjukskriver dig på heltid. Nyligen släppte Sveriges Förenade Studentkårer (SFS) en rapport som behandlar de här frågorna.

– Vi har sedan flera år tillbaka försökt få till förändringar i sjukförsäkringssystemet för studenter på högskola och universitet. Vi vill med den här rapporten försöka få politikerna att lyfta upp dessa frågor och hitta lösningar på just det här problemet, säger Erik Arroy, ordförande för SFS.

I rapporten har SFS valt att fråga samtliga studenthälsomottagningar i hela landet om hur de upplevde de här problemen, och samtliga vittnar om att det är ett problem de ser nästan dagligen. Till rapporten har SFS gjort lanseringen #heltsjukt, där personer som direkt eller indirekt har drabbats av sjukförsäkringssystemet för studenter kan dela sina personliga berättelser via sociala medier. Dessa ska sedan skickas till Parlamentariska Socialförsäkringsutredningen.

Vilka förändringar vill ni se?

– Vi vill bland annat se att antalet karensdagar sänks. För arbetstagare är karenstiden en arbetsdag, för studenter 30 dagar. Det är helt orimligt. Sedan vill vi se att sjukförsäkringen ska vara knuten till studierna och inte till studiemedlet. Det är studierna som innebär att du är student, inte studiemedlet.

Även CSN ser stora problem med sjukförsäkringssystemet för studenter såsom det ser ut i dagsläget.

– Problemet med stort P är att studenter inte kan vara sjukskrivna på deltid. Att inte ha den möjligheten innebär att studerande måste välja om de ska fortsätta studera på heltid eller om de ska hoppa av sina studier på grund av sjukdom, säger Joacim Strömblad, utredare på CSN:s rättsavdelning.

– Vi föreslår, utöver att korta ner karenstiden att studenter ska kunna vara sjukskrivna på deltid samtidigt som studenten ska kunna prova på att studera mer om det går. I efterhand ska vi kunna kolla hur många poäng studenten har tagit och beräkna hur många veckor med studiemedel den studerande ska få tillbaka och hur mycket av de lån som den studerande har tagit under sjukperioden som ska avskrivas, säger han.

2011 fick CSN i uppdrag av regeringen att utreda frågan, och myndigheten lämnade sin slutrapport i april 2012. Regeringen lämnade rapporten vidare till den Parlamentariska Socialförsäkringsutredningen. Och sedan dess har diskussionen inte kommit längre.

– När vi fick uppdraget sade vi att vi rimligtvis skulle kunna fixa detta till den första juni 2014, men regeringen lade över frågan till den Parlamentariska Socialförsäkringsutredningen. Vi får helt enkelt se vad de kommer fram till, säger Joacim Strömblad.

Regelverket komplicerat

Innan Ebba beslöt att avsluta sina studier i Norrbotten försökte hon få till en sjukskrivning. Hon beskriver reglerna kring sjukskrivning för studerande som komplicerade, och varken Försäkringskassan eller CSN vet vilken information som gäller.

– Inte ens de som har myndighetsansvar verkar behärska regelverket, för att det är så komplicerat. Det gör att man undrar varför ingenting görs åt det? Om man nu inte har sympati för den enskilda medborgaren borde man åtminstone tänka utifrån ett nationalekonomiskt perspektiv, hur mycket pengar det här kostar samhället, säger hon.

Vill återuppta studierna

Trots att det har gått snart 10 år sedan Ebba var tvungen att avsluta sina studier vill hon en dag kunna återuppta dem, i den takt hon vet att hon kommer att klara av. Men vägen dit är lång.

– Det som krävs är antingen medicinska mirakel eller regeländringar. Alternativt att min utbildning kan göras på distans i en omfattning som passar mig. Men då måste jag kunna finansiera den andra delen av min tid då jag inte studerar. Det är bara en soppa av regler som inte är anpassade efter att unga människor kan bli sjuka. Nu vet jag inte när jag kan återgå till studierna, men det är det jag vill.

– Det är så stora ord kring att man ska kunna plugga vidare. Att alla ska ha tillgång till vidare studier oavsett socioekonomisk bakgrund. Men har man inte rika föräldrar kan man inte plugga om man samtidigt blir sjuk eller lider av en kronisk sjukdom. Det ger en falsk bild av hur Sverige funderar, det är först när man hamnar där som man inser att det inte alls är så perfekt som det ges sken av, säger Ebba.