Sju viktiga punkter ur åtalet mot Henrik Landerholm
Bild: Pontus Lundahl/TT
Dagens ETC
Före detta nationella säkerhetsrådgivaren och statsministerns gode vän Henrik Landerholm åtalas för vårdslöshet med hemlig uppgift. Nu framkommer nya uppgifter om incidenten när han glömde kvar fyra sekretessbelagda handlingar på kursgården Gällöfsta.
Dagens ETC listar sju punkter från åtalet och Säkerhetspolisens tidigare hemliga förundersökningsprotokoll som bland annat involverar personer kopplade till våldsbejakande extremism.
1. Henrik Landerholms tweets stämmer inte överens med verkligheten
Enligt åtalet har Henrik Landerholm skrivit en tråd på Twitter/X som inte stämmer överens med verkligheten, sett till händelseförloppet när han glömde en mapp med hemliga uppgifter i ett olåst skåp efter en konferens på Gällöfsta herrgård.
På Twitter/X skriver han att handlingarna glömdes i ett låst skåp och att han ”omedelbart” tog kontakt med regeringskansliets säkerhetsavdelning. Men skåpet var olåst. Och kontakten med säkerhetsavdelningen handlade om att Landerholm gav sin stabschef i uppdrag att, dagen därpå, kontakta statsrådsberedningens säkerhetsman.
Vid det laget hade handlingarna, som om de röjdes hade kunnat orsaka men för rikets säkerhet, först varit på drift i två dagar på konferensanläggningen, och sen legat inlåsta i ytterligare två dygn innan säkerhetschefen tog del av vilka uppgifter det handlade om.
Henrik Landerholm kommenterar skillnaden mellan det han skrev i sociala medier och verkligheten med att han menade att skåpet var låst och gick att låsa under tiden han var där på konferensen. Han ska alltså inte uttalat sig om huruvida skåpet var olåst eller låst när han åkte därifrån.
”En tweet är inte en exakt utsaga. Det är ju ett budskap som... det var låst och jag avsåg då, i mån att jag reflekterade på att jag lade in det i ett skåp som jag låste. Det var det jag avsåg", säger han i förhör.
Säkerhetschefen är tydlig med att han har en annan uppfattning och att han tycker att agerandet har varit problematiskt. Bland annat säger han att Henrik Landerholm felaktigt påstår att han själv tagit upp tidigare säkerhetsincidenter.
”Här har Henrik själv valt att gå ut. Jag vet att man har tagit fram talepunkter i det här men det här får han stå för själv. För det här är inte min bild", säger han i förhör.
2. Städerskan som hittade handlingarna fick betalt av person med kopplingar till islamistisk extremism
En tidigare okänd uppgift, som framkommer i förundersökningsprotokollet, rör personen som hittade de hemliga handlingarna i det olåsta skåpet. Det handlar om en städare på ett privat bolag som idag lämnat Sverige för sitt hemland Georgien. Hon har kopplingar till en av Säpo känd rysk medborgare som bedöms vara en ledare inom den våldsbejakande islamistiska miljön.
Ett par månader efter att hon hittat handlingarna, för den ryska medborgaren över 15 000 kronor till kvinnan i en banköverföring. Det finns inga bevis för att betalningen har att göra med händelsen på Gällöfsta, men i polisförhör kommenterar Henrik Landerholm risken för att det finns ett samband däremellan:
”Om det här skulle ha en koppling till handlingarna så är det ju allvarligt.”
I det olåsta skåpet i rum 217 låg hemliga handlingar i en röd plastmapp som hittades av städaren.
Bild:
Skärmbild, förundersökningsprotokoll
3. Hemliga handlingarna var inte för konferensen
I förhör kan flera vittnen och medarbetare till Landerholm inte svara på varför han hade med sig de specifika dokumenten ut till konferensen på Gällöfsta, som var en intern konferens för att planera organisationsstruktur och verksamhetens fokus.
”Under mina fem år så tror jag detta är den enda gången som jag har varit med om att papper har varit utanför RK:s kontor. Så det hör till ovanligheterna”, säger säkerhetschefen.
Henrik Landerholms förklaring är tidspress under den berörda dagen:
”Jag hade ett mycket pressat arbetsschema och min minnesbild är att jag kom direkt från det mötet som handlingarna avsåg.”
Men det mötet finns inte med i hans kalender. Tre andra möten finns med, och inget av dessa möten kommer Landerholm ihåg i förhör drygt två år senare.
4. Landerholm försvarar sig med arbetsgivarens prövning – som var ofullständig
Henrik Landerholm nekar till brott och hänvisar bland annat till att hans arbetsgivare ska ha prövat ärendet och gjort en skadebedömning, och att frågan därefter var utagerad. Men i förundersökningsprotokollet framgår det att prövningen utgick ifrån att skåpet på Landerholms rum var låst. När säkerhetschefen som varit med och gjort skadebedömningen får uppgiften, av Säpo, om att skåpet var olåst reagerar han kraftigt:
”Nu när du beskriver det här andra, dom här andra omständigheterna, att det var helt olåst skåp, det är klart att det hamnar ju i en helt annan dager.”
Det är alltså möjligt att slutsatsen, och agerandet därefter, hade blivit en annan om den uppgiften varit känd.
Landerholm trodde inte att handlingarna var hemliga och reagerade därför inte särskilt starkt när han fick vetskap om incidenten han orsakat:
”Ja, att det var olyckligt att dom känsliga handlingarna, papperna hade blivit kvar men det var ju inte någon så här liksom bobom”, säger han i förhör.
5. Skyller dåligt minne på arbetsbelastning
Henrik Landerholm menar att han under tiden för de tre uppmärksammade säkerhetsincidenterna var stressad och att arbetsbelastningen var alldeles för hög. Det har bland annat gjort att tiden känns som en ”haze”, och att han inte kommer ihåg detaljer särskilt bra.
”Mitt arbete under de här sista två och ett halvt år har varit ett fruktansvärt flöde av information både av hemlig och annan karaktär och allt det som har hänt under sju, åtta, nio, tio möten om dagen är ett ständigt flöde in och ut, gör ju att min exakta minnesbild utav ett händelseförlopp i mars för snart två år sedan är inte i alla avseenden precist eller exakt. Det hoppas jag att ni kan ha respekt för."
Han missar ibland att äta på grund av tempot och säger att han hade "skitbråttom" den berörda dagen. I efterhand har han försökt att undvika att läsa om affären i media:
”Eftersom jag har ett jobb att sköta, och skulle jag låta mig distraheras av alla detaljer i den medieuppmärksamheten så hade det – dels överväldigat mig – och förmodligen också påverkat mig negativt vad gäller min tjänstbarhet. Så jag valde rätt tidigt att helt distansera mig från den mediala uppmärksamheten och fokusera på mina arbetsuppgifter. Jag tror att det har varit positivt även för min psykiska hälsa.”
Efter de två första incidenterna fick Landerholm en fast assistent för att planera sitt liv bättre. Men han liknar ändå sin situation vid ”grodan i vattnet” – en groda som långsamt kokas ihjäl. Han kommer inte ihåg om han gått någon säkerhetsutbildning i den nuvarande tjänsten, även om han säger att det är möjligt och sannolikt.
Och när förhörsledaren frågar var de hemliga handlingarna finns någonstans nu, eftersom Landerholm fick tillbaka dem av säkerhetschefen efter incidenten, reagerar han bestört:
”När det gäller de aktuella handlingarna så har jag aldrig sett dem, sedan den 13 mars. Alltså aldrig. Nu tweakar ni ju verkligheten för mig.”
Idag är det oklart var handlingarna finns någonstans, eftersom Landerholm bestrider att han fått tillbaka dem och inte hittade något i sitt skåp innan han avslutade sin tjänst.
I förhör beskriver Landerholm hur han fick en assistent för att planera livet bättre.
Bild:
Skärmbild, förundersökningsprotokoll
6. Rutiner? ”Not my bread and butter”
I förhör konfronteras Henrik Landerholm med att ett dokument på regeringskansliet märkt med ett ”H” innebär att källan i sin grund är hemlig, och att dokumentet därför ska anses vara hemligt. Han säger att han inte känner till just den rutinen, och att han uppfattade att det innebar att ett dokument var ”lite hemligt”:
”Man ska var medveten om att även om jag tjänstgjort 42 år i staten så är har min tjänstgöring inom Regeringskansliet varit ganska begränsad. Jag var politiskt sakkunnig i Försvarsdepartementet i början av 90-talet. Jag jobbade med konsulära frågor andra Afghanistan-evakueringen när jag kom hem från ambassadörsposten i Abu Dhabi. Det var liksom allt. Så rutiner i Regeringskansliet, it's not my bread and butter trots 42 år i statens tjänst.”
7. Oppositionen kräver utredning och Kristersson slår ifrån sig
Socialdemokraternas försvarspolitiska talesperson Peter Hultqvist kallar beslutet på regeringskansliet att inte polisanmäla Henrik Landerholm för ”mörkläggning” och att det viktigaste nu är att reda ut vem som fattade det beslutet.
– Det tyder på att man har velat lägga locket på, att man inte har velat ha upp det här till ytan. Det är den misstanke man får när man ser hela den här hanteringen. För någon har fattat ett beslut här och det måste bli klarlagt, säger Peter Hultqvist.
När statsminister Ulf Kristersson (M) mötte pressen i riksdagen hänvisade han till den pågående rättsprocessen.
– Den ska sin gång. Som ni vet och som jag vet ska jag inte lägga mig i och kommentera den överhuvudtaget. Jag tänker inte dra några slutsatser överhuvudtaget, säger Ulf Kristersson.
Han tillbakavisar bestämt kritiken från Peter Hultqvist om mörkläggning.
– Regeringskansliet mörklägger absolut ingenting. Jag hade inga skäl att ifrågasätta regeringskansliets experter i deras bedömningar, sådant arbetar inte jag med.
Den här konversationen modereras enligt ETC:s communityregler.
Läs reglerna innan du deltar i diskussionen.
Tänk på att hålla god ton och visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Olämpliga inlägg kommer att tas bort och ETC förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.
