Göran Greider, chefredaktör för Dala-demokraten:
– Trots att han i grunden kom från en ganska utsatt arbetarklassmiljö gick Kjell-Olof Feldt under 1980-talet tyvärr i spetsen för högervridningen av svensk socialdemokrati. Bland annat genomförde han avregleringar av finansmarknaden som ledde till enorma problem i landets ekonomi. Lustigt nog var han samtidigt väldigt folklig. Jag har träffat honom flera gånger och han var väldigt svår att inte tycka om som person. En annan intressant sak var att han mot slutet av sitt liv vände sig mot marknadsskolan. Det tycker jag var ganska imponerande, att han ändrade sig, för han hade jobbat ganska hårt för just det där, det fria skolvalet och privatiseringar, under sin tid som politiker.
Daniel Suhonen, grundare och chef på tankesmedjan Katalys:
– Som finansminister förde Kjell-Olof Feldt Socialdemokraternas ekonomiska politik åt höger, något jag som vänstersosse ser på med viss problematik. Samtidigt stod Sverige under slutet av 1970-talet och 1980-talet inför väldigt stora utmaningar och det är lätt att i dagsläget vara kritiskt mot de beslut som då togs. Det var nog en annan sak att stå mitt i det.
– Jag träffade bara Kjell-Olof Feldt ett fåtal gånger och hade roliga diskussioner. Han var en oerhört kraftfull och skicklig politiker av det slag som inte finns idag, med förmåga att ledas av nyfikenhet och öppenhet. Det finns något vemodigt med hans och andra politiker ur den generationens bortgång, som att 1900-talet allt mer börjar försvinna nu.
Torbjörn Hållö, chefsekonom på LO:
– Han var den som försökte orientera svensk socialdemokrati längs den så kallade tredje vägen, i en period på 1980-talet då Margaret Thatcher och Ronald Reagans idéer var helt dominerande. I efterhand har Kjell-Olof Feldt kommit att förknippas mycket med avregleringar i Sverige, men bilden är nog mer komplex så här i efterhand. Han var verksam under en epok som var väldigt nyliberal och jag tror att han försökte hantera det på bästa möjliga sätt.
– Jag har läst hans memoarer “Alla dessa dagar” ett antal gånger. Trots att han var en av landets absolut mäktigaste politiker på sin tid får jag bilden av att han hela tiden fångas av andra aktörers agenda och till sist måste genomföra saker han egentligen inte vill genomföra.
Mikael Damberg, Socialdemokraternas ekonomisk-politiska talesperson och tidigare socialdemokratisk finansminister:
– Kjell-Olof Feldt var en politiker, och finansminister, som alltid var beredd att ta ansvar för Sveriges bästa. Han hade en analytisk förmåga och var genom alla hans år i politiken drivande i nya idéer och förslag. Jag känner en tacksamhet för hans ledarskap i en svår tid för Sverige och för hans politiska gärning. Vila i frid Kjell-Olof.
Lars Calmfors, professor emeritus i nationalekonomi vid Stockholms universitet:
– Kjell-Olof Feldt tillträdde som finansminister i ett läge när Sverige befann sig i ekonomisk kris. Han svarade med en superdevalvering av kronan och avregleringar av kreditmarknaden, vilket satte väldig fart på ekonomin men hade behövt mötas med skattereformer och åtstramningar av finanspolitiken. Men det skedde inte, något som så småningom ledde fram till 1990-talets finanskris. Med facit i hand kan man alltså inte sätta särskilt högt betyg på hans ekonomiska politik.
– På ett personligt plan minns jag att vi under slutet av 1990-talet anordnade ett seminarium om nationalekonomi i Åbo, som han tog sig tid att besöka under några dagar. Det tror jag inte att en finansminister idag skulle göra.
Elisabeth Svantesson (M), finansminister:
– Han har gjort avtryck i svensk politik, bland annat genom sin långa gärning inom statsförvaltningen. Under sin tid som finansminister var han både pragmatisk och lösningsorienterad.
Marita Ulvskog, tidigare S-minister, riksdagsledamot och Europaparlamentariker:
–Jag arbetade nära Kjell-Olof Feldt under många år i regeringskansliet när jag var pressekreterare åt statsminister Ingvar Carlsson. Jag tror att han var en bra finansminister, även om inte alltid alla andra ministrar tyckte att han ställde de rätta kraven. Han var en vanlig personlighet, drivande och väldigt engagerad. Och han kunde vara rolig.
– Han fanns ju alltid där under alla åren jag var i regeringskansliet, när jag jobbade åt Ingvar Carlsson. Men jag kan inte säga att jag hade så vansinnigt mycket kontakt med honom, mer med hans hustru Birgitta von Otter, som var en väldigt rolig och social typ och lätt att prata med. Feldt var säkert också sådan, men man tog inte upp hans tid när man jobbade där.
