För sex år sedan kunde Mittuniversitetet visa att fyra av tio moskéer hade utsatts för attentat. Nu har Islamiska samarbetsrådet genomfört en ny undersökning, som visar på en kraftig ökning av antalet attacker de senaste åren. 

– I princip sju av tio moskéer har utsatts för hot eller trakasserier. Tyvärr är det inte ett speciellt bra läge. Hela situationen i samhället har blivit mer hotfull, inte bara mot muslimer. Det politiska läget börjar radikaliseras tyvärr, säger Mustafa Setkic, imam på Bosniska islamiska församlingen Stockholm.

Mustafa Setkic berättar att hot och attentat har trappats upp sedan terrorattacken mot World trade center 2001. Den senaste tiden har IS härjningar i Mellanöstern inneburit oro även i Sverige.  

– Det finns krafter i samhället som utnyttjar den situationen som gör att folk nappar och gör saker de normalt inte skulle ha gjort.

Skärpt hotbild

Daniel Godman, gruppchef på hatbrottsgruppen i Stockholm, förklarar att hotbilden mot muslimer har skärpts.

– Rent generellt får vi en samhällsbild i förhållande till världsläget. Med tanke på IS framfart i Syrien och Mellanöstern kan man se en direkt reaktion mot muslimer i Sverige. På samma sätt blir judar mer utsatta när det händer saker i Gaza. Sedan får vi inte glömma bort att vi har en högerextrem våg som har blåst över Europa de senaste åren, med fascistiska och rasistiska partier som har tagit politiska framsteg, och det är vi inte på något sätt förskonade från i Sverige – tvärtom, säger han.

Hot vanligt förekommande

Islamiska samarbetsrådets rapport visar att sönderslagna rutor är den vanligaste skadegörelsen. Över 28 procent av dem som har deltagit i undersökningen berättar att deras moské har fått rutorna krossade. Även klotter och sönderslagna dörrar är vanligt förekommande. Över 45 procent uppger att deras förening har blivit hotad. Men vem som utför dåden vet polisen väldigt lite om. Ingen har hittills dömts för någon av de 14 allvarligaste attackerna som har skett under 2014.

– Vi vet väldigt lite om vilka som begår brotten. Man kan ju säga att det är dubbel bevisbörda när det gäller hatbrott. Först måste man bevisa grundbrottet och det kan vara nog så svårt. När det sedan gäller själva attacken mot minoritetsgrupper måste man i läge två kunna bevisa att motivet har varit att kränka den gruppen, säger Daniel Godman.

Att ingen hålls ansvarig för attackerna är en sak som oroar den antirasistiska stiftelsen Expos chefredaktör Daniel Poohl. Dels bidrar det till att otryggheten ökar bland minoriteterna, dels sänder det ut signaler om att rättsväsendet inte bryr sig.

– Det är tyvärr ett återkommande mönster att ingen döms. Inte bara när det gäller brott mot muslimer, samma sak ser vi i samband med attacker mot synagogor. I flera fall tas det inte på största allvar från polisen, men det är också väldigt svårutredda brott som sker nattetid, säger Daniel Poohl.

Hur ska man få bukt med hatbrotten mot muslimer?

– Lösningen är att islamofobin försvinner och det är en extremt långsiktig fråga. Det här är en konsekvens av ett hat mot muslimer i Sverige och så länge vi har det kommer muslimer att drabbas.     Dag Ankersen