Slutet av livet är för många en ensam plats att vara på. En plats där inget av det man tidigare har haft finns kvar. Mannen man älskade. Barnen som höll en sysselsatt. Vännerna som delade ens tankar och funderingar. I en tid när krafterna tryter och minnet kanske sviker, ska allt formas om och nya livsmeningar skapas. Det är inte alla som lyckas med det.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Socialstyrelsen gör varje år en undersökning om hur äldre människor upplever äldreomsorgen. I undersökningen ställs också frågan om de besväras av ensamhet. Resultaten sätts samman både på riks- och kommunnivå.
Av Sundsvalls 1 700 äldre med hemtjänst uppger 51 procent att ensamheten ibland eller ofta är ett problem. I Sundsvall bor också ungefär 900 äldre på särskilt boende och av dem uppger hela 70 procent att de ibland eller ofta känner sig ensamma.
Det som anhöriga ofta ser som ett sätt att minska ensamheten, att låta mamma eller pappa flytta in på hemmet, har alltså motsatt verkan. Margret Söderlund, biträdande verksamhetschef för vård och omsorg, varför är det så?
– Det är inga bra siffror, men jag kan förstå dem. Hemma är alltid hemma. Även om man inte har så mycket gemenskap där om man bor ensam, så är miljön ändå trygg, vilket gör att man känner sig mindre ensam.
Tre olika perspektiv
Detta sätter fingret på vad ensamhet egentligen är. I Socialstyrelsens rapport beskrivs tre olika perspektiv.
- En person kan vara socialt ensam, vilket innebär att hen saknar band till vänner och bekanta som hen känner samhörighet med och skulle vilja umgås med.
- Emotionell ensamhet innebär att man saknar en förtrogen person att anförtro sig åt på djupet, och det kan man göra även med ett mycket rikt kontaktnät.
- Social isolering innebär att man har få sociala kontakter men faktiskt också är nöjd med det.
Ensamhet är alltså mer en upplevelse av en situation än en faktisk situation. Och denna upplevelse smittar av sig på andra faktorer i de äldres vardag. De som uppger att de besväras av ensamhet känner sig sjukare, tröttare och äter mer mediciner än de som inte känner sig ensamma. De svarar också mer negativt på frågor om självbestämmande, delaktighet och individanpassning och de upplever oftare meningslöshet och utanförskap.
– Ensamhet är den värsta känslan man kan ha och den hänger ihop med flera faktorer. Att bli äldre innebär så många förluster både av funktioner i kroppen och av relationer. Jag tänker att ensamhet ofta är detsamma som saknad efter sådant man har haft och förlorat, säger Margret Söderlund.
Hög andel är dementa
Hon har jobbat många år på särskilda boenden och hennes intryck är att personalen gör mycket för att aktivera och underhålla de äldre.
– Men de kan aldrig ersätta det de äldre saknar – barnen, vännerna och livet de levde förr. Och ännu knepigare blir det med de äldre som har blivit dementa – vilket är 75 procent av de boende på särskilda boenden. De ropar efter sina mammor och pappor. Så oavsett hur engagerad personal vi har kan vi inte komma åt all ensamhet, säger hon.
Det betyder inte att Sundsvalls kommun struntar i frågan. Inom hemtjänsten används Skönsmomodellen som går ut på att minska antalet personal kring varje brukare och medvetet fokusera på kvaliteten i varje möte. Denna förändring kan vara en av anledningarna till att ensamheten hos äldre med hemtjänst ändå har minskat med sex procent det senaste året. Det tror projektledaren Åsa Swan.
– Jag tycker att det är mycket glädjande att känslan av ensamhet har minskat och tänker att bra personalkontinuitet är en del i det. Med färre händer kring varje brukare finns förutsättningar för att de kan lära känna varandra och därmed förändras kvaliteten i mötet till det bättre. Det ökar möjligheterna till att de äldre upplever att de blir sedda och lyssnade till och därmed ökar deras möjligheter att vara delaktiga, säger hon.
Socialstyrelsens undersökning har fått upp ögonen för äldres situation hos Sundsvalls kommun. Socialnämnden genomför under 2017 utvecklingsprojektet Aktiva äldre och har två uppdrag med inriktning på förebyggande arbete mot ensamhet hos äldre.
– Det delvis påbörjade arbetet utgår från brukares önskemål och intressen.
Aktivare liv
– Vi ska hitta bra arbetssätt för samverkan med egna specialiserade interna resurser, med kultur- och fritidsförvaltningens bibliotek och med frivilligorganisationer. Målet är att öka möjligheterna för våra brukare inom hemtjänst och äldreboenden att ha ett aktivare liv, säger Görel Crona, verksamhetsutvecklare på socialtjänsten.
Även Margret Söderlund säger att frågan är uppe på agendan inom verksamheterna, både på ledningsmöten och personalmöten. Men att det inte finns någon standardiserad lösning på ensamheten hos äldre.
– Jag tror att det är bättre att fråga vad människor vill och skräddarsy lösningar efter det. Det är först när vi vet vad det är som gör dem ensamma som vi kan göra något åt det, säger hon.
