Skriftliga omdömen från årskurs 1
Infört 2008
Från och med årskurs 1 får alla elever skriftliga omdömen. Enligt Skolverket har elever, lärare, föräldrar och rektorer överlag varit positiva till idén. De första åren efter reformen fanns dock en stor osäkerhet om hur omdömena skulle utformas. I en rapport från 2010 fastslog Skolverket att elevernas prestationer ofta blandades samman med deras attityder och uppförande. Sven-Eric Liedman, skoldebattör och professor emeritus i idéhistoria, avfärdar inte tidiga skriftliga omdömen.
– Att kort beskriva liten människa tror jag är ganska bra. Det mänskliga omdömet är intressant och viktigt. Det kan vara okej om det görs med mjuk hand, säger han.
Nationella prov från årskurs 3
Infört 2009
Alla elever i årskurs tre måste skriva nationella prov i ämnena matematik, svenska och svenska som andraspråk. Lärarförbundet har kritiserat reformen främst eftersom den innebär en kraftigt ökad arbetsbörda för lärare som måste rätta alla prov. Sven-Eric Liedman anser att det finns en övertro på nationella prov.
– Det finns väldigt stora undersökningar gjorda i USA, bland annat av forskaren Diane Ravitch. De visar att ämnen där det finns nationella prov kommer väldigt mycket i centrum, medan andra ämnen blir mer oväsentliga. Undervisningen blir mer snäv, både elever och lärare måste fråga sig: vad kommer på provet?
Ny betygsskala A-F
Infört 2011
• Den nya betygsskalan A-F har ersatt den tidigare fyragradiga IG-MVG i både grundskolan och gymnasieskolan. Lärarförbundet anser att lärarna fått alldeles för dåligt stöd från regering och myndigheter och att det resulterat i osäkerhet om hur de nya betygen ska sättas.
– Det är inte rättssäkert och i slutändan är det eleverna som riskerar att drabbas. Framför allt är det likvärdigheten som äventyras, sa lärarförbundets ordförande till Sveriges Radio när första kullen elever fick slutbetyg.
Ny lärarutbildning och legitimation
Infört 2011
Förslaget mottogs positivt men skapade samtidigt stora problem, främst när det gällde bedömningen av lärares kunskaper. Regeringen föreslog att ta bort det så kallade introduktionsåret, det väckte häftigt kritik och Skolverket varnar för att det riskerar att urholka lärarlegitimationens betydelse.
Tvådelad gymnasieskola
Infört 2011
Gymnasieskolan är uppdelad i teoretiska program och yrkesprogram. De senare ger inte, som tidigare, grundläggande högskolebehörighet. Reformen har mött svidande kritik och oppositionen har lovat att riva upp den om de vinner valet. Sedan införandet har antalet sökande till yrkesprogram sjunkit markant.
– Det här tycker jag inte är bra. Det är ett sätt att säga: nu ska du bli hantverkare och kan inte utan stora mödor gå vidare. Jag tycker det var bättre tidigare, säger Sven-Eric Liedman.
Ny läroplan för grundskolan
Infört 2011
Delar av läroplanen har kritiserats för att den betonar ytliga faktakunskaper som namn på floder och landskap istället för djupare omvärldsanalys.
– Det har att göra med att man vill garantera kunskaper i sådant som är lätt att bedöma som rätt eller fel. Man är på sättet mycket tillbaka i den gamla folkskolan, säger Sven-Eric Liedman.
Betyg från årskurs 6
Infört 2012
Elever får ämnesbetyg enligt skalan A-F från och med årskurs 6. Reformen har debatterats och kritiserats av pedagoger, politiker och lärare. Lärarnas riksförbund avfärdar inte helt betyg från årskurs 6, men ordförande Bo Jansson konstaterar i en debattartikel att effekterna av reformen ännu är oklara. Sven-Eric Liedman är starkt kritisk till tidiga betyg och anser att de är ett alltför trubbigt instrument för att bedöma kunskap.
– Man kan ge omdömen men inte betyg. Det har en stigmatiserade effekt. Betyg från och med nian är lämpligt, men det måste finnas en nära och kontinuerlig kontakt mellan lärare och eleven fram till dess.
