Jonas Sjöstedt älskar inte EU – men nu vill han till Bryssel
Bild: Zanna Nordqvist
Dagens ETC
Korrupt, odemokratiskt och på storbolagens sida. Jonas Sjöstedt är inte EU:s största supporter. Men nu vill han tillbaka till Bryssel för att skicka mer vapen till Ukraina.
– Det är viktigt med ett nära samarbete med ukrainsk vänster, säger han.
Om mindre en månad är det val till EU-parlamentet. Det här är sjätte delen i en serie intervjuer med partiernas toppkandidater.
Jonas Sjöstedt vill ses på tåget mellan Stockholm och Gävle. Att schemat är tajt med en dryg månad till valdagen är kanske inte enda skälet. Att klimatet ska sättas före marknaden är ett av hans mest flitigt upprepade budskap under valrörelsen. Då passar en tågvagn bra som fond.
– Vi ska skippa usla upphandlingar och oseriösa aktörer både i järnvägen och kollektivtrafiken, säger Jonas Sjöstedt.
EU-direktiv kräver en avreglerad järnväg, där tågbolag konkurrerar på rälsen. Jonas Sjöstedt vill ha det som i Schweiz som han menar har kontinentens bästa tågtrafik, byggd på en sammanhållen statlig järnväg.
Marknadstänkande genomsyrar EU, anser Jonas Sjöstedt. Att utmana det för att rädda klimatet är den läxa han gett sig själv när han återvänder till det EU-parlament han lämnade 2006, efter elva år som ledamot. Som ett led i det vill han att Sverige och andra medlemsländer ska kunna ge miljarder i statsstöd till företag som driver på omställningen. Annars kommer EU bli omsprungna av länder med en mer aktiv industripolitik som USA och Kina, befarar Jonas Sjöstedt.
– Vi tillverkar knappt några solpaneler i EU längre och batterifabriker flyttar till USA.
Miljarders miljarder
Om de klimatmål EU-länderna satt på pränt ska vara inom räckhåll måste de samlade gröna investeringarna, privata och offentliga, fyrdubblas, enligt EU:s klimatvetenskapliga råd.
Med tanke på behoven – behöver EU:s budget växa?
– Det är inte säkert. EU slösar mycket pengar, man borde avsluta alla subventioner till sådant som förstör klimatet. EU har också en av världens största investeringsbanker, Europeiska investeringsbanken. Den kan användas mycket mer.
EU-valet är ett höger-vänsterval, trummar Jonas Sjöstedt in. Det gäller klimatet, men också arbetsmarknaden. I offentliga upphandlingar ska miljöhänsyn och schyssta arbetsvillkor kunna vinna över lägst pris. Vänsterpartiet vill också se en EU-lag som begränsar antalet underleverantörer. Bygget i Sundbyberg där fem arbetare dog strax före jul när en hiss störtade till marken är ett förskräckande exempel, enligt Jonas Sjöstedt. Där fanns 119 underleverantörer anlitade.
– Det är en svärm av underleverantörer på många svenska arbetsplatser, ofta med arbetare från andra länder.
Vänstern splittrad om EU-makt
Europas vänster är splittrad i synen på EU:s makt. När EU-parlamentets partigrupper nyligen drabbade samman i en debatt arrangerad av mediebolaget Politico företräddes vänstergruppen av Walter Baier från det österrikiska kommunistpartiet. Denne efterlyste ingripanden från EU på områden som medlemsländerna styr över idag. Med hetta argumenterade han för att använda EU-lagstiftning för att begränsa de hyror som skjutit i höjden runt om i Europa de senaste åren.
Jonas Sjöstedt betonar att Vänsterpartiet inte är medlem i Europeiska vänsterpartiet där Baiers parti ingår. Att ställa sig bakom hyresregleringar på EU-nivå är inte aktuellt för V.
– Lika lite som vi vill ge upp kollektivavtalsmodellen på arbetsmarknaden vill vi ge upp modellen att förhandla hyror.
Vore det inte bra om EU-medborgarna som helhet fick lägre hyror?
– Det viktigaste EU skulle kunna göra på det området är att sluta styra lagstiftningen av allmänna bostadsföretag som pressar upp hyrorna i Sverige. Idag måste bolagen ha kommersiellt tänkande och gå med vinst. Vi vill att man ska ha nollresultat och bra service som målsättning.
”Vi säger nej till att utöka EU:s makt över ekonomi och välfärd”, slår Vänsterpartiet fast på sin kampanjsida inför valet. Men den så kallade sociala pelaren med 20 principer om sådant som rätt till barnomsorg och skäliga pensioner är till stora delar bra, tycker Jonas Sjöstedt.
”Pragmatisk inställning”
– Vi har en pragmatisk inställning och tar det från omröstning till omröstning. Vi röstar på det som stärker välfärden och löntagarnas rättigheter inte bara i Sverige utan hela EU. När det blir direkta ingrepp i den svenska modellen med fria löneförhandlingar är vi emot.
När Jonas Sjöstedt beskriver EU framhåller han korruption och brister i öppenheten och demokratin. Ändå är en majoritet av vänsterväljarna idag positiva till EU-medlemskapet. Brådskan att tackla klimatkrisen är ett viktigt skäl till det, tror han.
– Då måste man använda de verktyg som finns och vi har varit med och skärpt klimatpolitiken i EU. Vi har gjort EU bättre.
Är kluvenheten till EU ett hinder för er i debatten?
– Nej. Vi gjorde vägvalet redan 1995. Sedan dess har vi lagt vår kraft på att påverka och förändra EU, den linjen ligger fast. Mycket av den berättigade EU-kritiken använder vi som ett verktyg för att skapa ett bättre europeiskt samarbete. Vi är inte där för att säga ja tack och amen till allt.
För att befria Ukraina från den ryska ockupationsmakten behövs ett aktivt EU, enligt Vänsterpartiet. Både det humanitära och militära stödet ska vara omfattande och uthålligt, enligt Jonas Sjöstedt.
Det är många som driver på för mer vapen, skulle inte vänstern kunna ha en annan roll?
– Man önskar att vi levde i en värld där vi kunde nedrusta militärt och ta bort alla kärnvapen. Men det finns lägen då nationer måste försvara sig.
Ser du någon risk att man förlänger lidandet och dödandet genom att skicka mer vapen?
– Det är snarare så att det är den dag Ryssland inser att de inte kan vinna kriget som kriget tar slut. Då kan det vara så att ju mer orubbligt stödet är för Ukraina, desto snabbare kommer de att kunna befria sig själva.
Lärdom från Sovjets fall
Jonas Sjöstedt har själv besökt ukrainska vänsterorganisationer och som parlamentariker hoppas han hålla kontakten. Därifrån har han fått värdefull input, menar han och pekar på önskemål om skuldavskrivning. När Sovjetunionen bröt samman pressade västländer och institutioner som IMF och Världsbanken fram en stram ekonomisk politik utifrån marknadsliberala principer. Den dag Ukraina blir ett fritt land ska man kunna stå på egna ben, anser Sjöstedt.
– Det ska vara ukrainarna själva som bestämmer vilken politik man ska föra.