Bland dessa är betydligt fler män än kvinnor, och fler är äldre än yngre.

– Många äldre, särskilt äldre män, är ovana vid att prata om hur de mår psykiskt. De saknar ett språk för det, säger Ullakarin Nyberg, psykiater som forskar om suicid vid Centrum för Psykiatriforskning på Karolinska Institutet.

Lägger alla ägg i en korg

Att åldras medför i sig ökad risk för psykisk ohälsa, fysiska sjukdomar och försämrade funktionsförmågor. Ju äldre man blir desto större är också risken att mista mycket som är viktigt i livet, som vänner och aktiviteter.

Att förlora en livskamrat är en särskilt stor riskfaktor.

– Det finns forskning som visar att äldre män som mister sin partner har en kraftigt ökad suicidrisk. Många män lägger alla ägg i samma korg, de satsar allt på en partner eller på yrkesrollen. Det ökar sårbarheten. Det är bra att ha flera rötter, det kan man öva sig på, säger Ullakarin Nyberg.

Undviker att söka vård

För äldre män kan det ofta bli ett hårdare slag för självkänslan när de mår psykiskt dåligt. Många lider av depression utan att ens vara medvetna om det. Och det är inte säkert att närstående eller vården upptäcker det.

– De som inte kan, vill eller vågar prata om sina problem söker inte psykiatrisk vård. De söker för ont i ryggen i primärvården. Många isolerar sig, dricker mer. Om vi skulle hitta de deprimerade männen inom primärvården och beroendevården tror jag att många suicid skulle kunna undvikas, säger Ullakarin Nyberg.

Alkohol och tabletter

Depressioner och alkoholberoende är vanligare bland män, och alkoholpåverkan i sig kan öka risken för att personer med självmordstankar tar steget, menar Margda Waern. Hon är professor i suicidologi och forskningsledare för ett team som studerar suicidalt beteende med särskilt fokus på äldre på Sahlgrenska Akademin på Göteborgs universitet.

Helt ny forskning från teamet visar också en koppling mellan lugnande medel, sömnmedel och självmord.

– Det är inte läkemedlen i sig som ökar risken, utan att de utgör en tillgänglig suicidmetod. Precis som självmorden är fler i delstater i USA där tillgängligheten till vapen är större än i delstater med strängare vapenkontroll, säger Margda Waern.

Samtidigt kan lugnande medel, precis som alkohol, sänka tröskeln för att göra verklighet av självmordstankarna.

– Vårdgivare bör vara uppmärksamma på varningssignaler innan förskrivning och försöka ta reda på de bakomliggande orsakerna till medicineringen, säger Margda Waern.

KBT kan hjälpa

En felaktig, men vanlig, föreställning är att det skulle vara naturligt att vara nedstämd som äldre, särskilt om man är sjuk.

– Att vara livsmätt och tycka att livet har gett en det livet har att ge och att vara ledsen över allt man har förlorat är naturligt, men det är inget naturligt tillstånd att bli deprimerad eller självmordsbenägen bara för att man blir gammal, säger Ullakarin Nyberg.

Margda Waern menar att det finns alldeles för lite hjälp för äldre som lider av psykisk ohälsa.

– För många, exempelvis människor med lite nedsatt kognitiv förmåga, kan en kort tids psykoterapi eller KBT för äldre, räcka för att få vardagen att fungera. Det kan vara det lilla som krävs för att återfå viljan att leva vidare, säger Margda Waern.

Sämre minne en riskfaktor

Pågående studier vid Sahlgrenska Akademin pekar på att även små försämringar av de kognitiva förmågorna, som lite sämre minne, medför en ökad suicidrisk.

– Det gör det svårare att lösa problem i vardagen, och det är en riskfaktor. Om äldre får stöd och hjälp i vardagen tror jag mycket är vunnet, säger Margda Waern.

Det kan handla om avlastning för äldre som vårdar anhöriga, eller psykoterapi. Men det är ont om psykologer som har särskild kompetens om att arbeta med äldre. Utbudet av psykoterapier och skräddarsydda program för åldersgruppen är litet.

– Jag skulle gärna se specialistmottagningar, motsvarande BUP, som riktar sig till äldre människor. Det finns här i Göteborg, men saknas på många andra ställen, säger Margda Waern.

Många äldre lider av ensamhet, andra känner skam när de upplever att de inte längre klarar av sitt liv. Men det finns hjälp att få. På flera orter finns så kallade Livsberättargrupper för äldre – och organisationen Minds stödlinjer tar emot samtal från hela landet.

Psykisk ohälsa är vanligare bland äldre, samtidigt som äldre i mindre utsträckning får psykologisk behandling inom vården. Det kan bero på att äldres psykiska ohälsa inte uppmärksammas tillräckligt av vården, men också på att äldre generellt har svårare att be om hjälp med psykiska besvär än yngre.

Möjligheten att få vara anonym kan göra det lättare att ta kontakt. Till Äldrelinjen och Självmordslinjen på Mind kan människor som behöver någon att prata med ringa utan att uppge sitt namn.

– Äldrelinjen är en stödlinje för människor över 65, dit man kan ringa om man vill prata om livet i största allmänhet, säger Karin Schulz, generalsekreterare på Mind, en ideell organisation som arbetar för psykisk hälsa.

Samtal om liv och död

Den som har tankar på att ta sitt liv kan ringa till Självmordslinjen, oavsett ålder. En stor del av samtalen handlar om ensamhet.

– Många äldre har svårt att komma ut, och förväntas klara sig ensamma i hemmet längre upp i åren än tidigare. Våra volontärer kan tillsammans med den som ringer hitta vägar att bryta ensamheten. Ett sätt är att delta i en livsberättargrupp, säger Karin Schulz.

Livsberättargrupper är samtalsgrupper som vänder sig till människor över 61 år. Det handlar om att träffas och prata om existentiella frågor som liv och död, och många vittnar om att samtalen ger perspektiv på livet.

– Alla människor behöver känna sig behövda och bekräftade och få prata om hur livet är på riktigt. Det gäller både unga och gamla, säger Karin Schulz.