– Det här är en dokumentär, vilket betyder att soldaterna inte är skådespelare och vapnen de bär är riktiga, säger Shir Hever på BDS Movement.

I den korta beskrivningen av videon, som är en del av en längre film, står det på hebreiska: ”Imorgon är det krig: (patrull)soldaterna som precis tagit värvning – och förbereder sig på att gå in i Gaza med blodlust i ögonen.”

Kan 11-dokumentären visar hur en ny generation fallskärmsjägare, en del av IDF, utbildas för strid. De amerikanska M4-gevären används enligt Shir Hever under träningen, sedan byts de ut. Ovanpå de unga soldaternas M4-gevär sitter ett sikte. Där loggan ska vara sitter en bit tejp. 

Men siktena ser av allt att döma ut att vara svenska Aimpoint Comp M5-sikten. 

Experterna: En ny produkt

Det är nätverket Isolera Israel, en aktivistgrupp från Malmö som arbetar för bojkott av israeliska produkter och sanktioner mot Israel, som först upptäckte siktena i dokumentären. 

– Vi ser det som vår plikt att bedriva vårt eget researcharbete eftersom vi anser att regelverket för krigsmaterielexport är otillräckligt. I praktiken är det uppenbarligen möjligt att sälja krigsmateriel till ett land som utreds för folkmord i en internationell domstol, säger en av aktivisterna från nätverket, som av säkerhetsskäl vill förbli anonym. 

Dagens ETC har konsulterat experter med kunskap inom vapenteknik och Aimpoints produkter. En  majoritet av dem är säkra på att det rör sig om just Aimpoint-sikten, av modell Comp M5. Det skulle även kunna vara modellen innan, M4. Men sannolikt är det den nyaste modellen, vilket i så fall betyder att det inte kan vara gamla produkter som hamnat hos IDF.

Används av ryska FSB

Det är inte är första gången de dykt upp hos kontroversiella mottagare. Expressen kunde våren 2022, bara några månader efter Rysslands invasion av Ukraina, avslöjas att den ryska militärenheten 55056 sedan 2011 återkommande köpt in sikten från Aimpoint. Militärenhet 55056 en del av den federala underrättelsetjänsten FSB. 

Företaget själva är stolta över att de tillverkar rödpunktssikten i världsklass, och att dessa används av både Försvarsmakten och USA:s militär. Utöver det är de populära bland jägare, och kan på så sätt också anses vara för civilt bruk. Aimpoints sikten är från början utvecklade för civilt bruk, men de används och produceras även för militärt bruk.

I Sverige är det Inspektionen för strategiska produkter (ISP) som ansvarar för att klassificera krigsmateriel, och beslutar om vad som ska få säljas. Sverige säger sig ha ett av väldens hårdaste regelverk för vapenexport, eftersom varje affär är ett undantag som måste godkännas av ISP. Men många undantag görs. Och vissa produkter kontrolleras alltså inte alls, trots att de används i strid. 

”Djupt involverade i Gaza”

De unga soldaterna i dokumentären på Kan 11 är fortfarande under utbildning. 

Vi vet att sådana sikten ökar precisionen och dödligheten. 

– De kommer använda andra gevär i strid. Men varför skulle de öva med andra sikten än de som ska användas i strid? Det finns inget syfte med det. Träningen är till för att öva på svåra skott. Och vi vet att sådana sikten ökar precisionen och dödligheten – du ger dem inte sikten för att de ska lära sig att träffa en papperstavla utan de ger dem sikten för att de ska lära sig skjuta mot riktiga mål. Vilket betyder att de ska använda samma sikten i strider vid frontlinjen, säger Shir Hever.

Soldaterna som tränas i dokumentären kommer att ingå i en enhet som deltar i striderna i Gaza. 

– De är djupt involverade i striderna i Gaza. Det finns inget tvivel om att de har dödat. Jag letar efter bevis på att de här siktena används i Gaza. 

I en tråd på Reddit, som startades för två månader sedan, diskuterar vad som bland annat verkar vara IDF-soldater Aimpoints sikten. Trådstartaren har laddat upp flera bilder, och undrar vad det är för sikten på gevären. ”Det här är Aimpointsikten, alla fem infanterienheter har övergått till M4-gevär och Aimpointsikten.” En annan användare skriver lite längre ner i tråden att ”nya Aimpoint M5:s blir standardenheter”. I tråden går det också att läsa att IDF, eller delar av IDF, håller på att övergå till gevär tillverkade av den israeliska vapentillverkaren Emtan.

Dagens ETC rapporterade i november i fjol om att Aimpoint tidigare under året inlett ett samarbete med just Emtan.

Kryphål öppnar för export

Svenska Freds hade nyligen ett möte med ISP om Aimpoint. Under mötet sa myndigheten att de inte kan gå in på några detaljer kring varför Aimpoints rödpunktssikten inte klassificeras som krigsmateriel. Det är ett särskilt råd inom myndigheten som ansvarar för den tekniska bedömningen.

Under mötet sa ISP också att denna sorts sikten har tagits fram för civilt bruk, och i stor utsträckning används inom jakt och sportskytte. ISP menade också att de här produkterna varken klassas som krigsmateriel eller produkter med dubbla användningsområden. Aimpoints sikten är enligt myndigheten en produkt för civilt bruk. De kontrolleras således inte alls och kan säljas och köpas helt fritt. 

Aimpointsiktena faller mellan stolarna. Det är bisarrt.

– Aimpointsiktena faller mellan stolarna. Det är bisarrt, säger Linda Åkerström, policychef och sakkunnig i vapenexportfrågor på Svenska Freds.

Hon tillägger att en viktig följdfråga är frågan om slutanvändning. När krigsmateriel exporteras finns avtal för att se till att produkten inte hamnar i orätta händer. Men inte heller detta gäller för Aimpoints sikten. Linda Åkerström tror inte att affärerna som Aimpoint kunnat göra med FSB i Ryssland eller Israel hade gått igenom om siktena räknades som krigsmateriel. 

– Jag föreställer mig att ingen av de affärerna hade gått igenom om det varit under exportkontroll, säger hon.

ISP: Finns inte med på listan

Dagens ETC har sökt ISP, och myndighetens ställföreträdande generaldirektör Karl Evertsson återkommer skriftligt. Han upprepar i stort samma information som myndigheten har delat med Svenska Freds, och påtalar att Sverige följer EU:s gemensamma förteckning över materiel som ska kontrolleras och vad som inte kontrolleras. Liksom det Linda Åkerström varit inne på så kan det förekomma att produkter exporteras till ”aktörer även i länder som Sverige inte exporterar krigsmateriel till”. Och:

”Utförsel av materiel som finns förtecknad i listan kräver tillstånd medan materiel som faller utanför förteckningen i princip inte kräver tillstånd. ISP och andra länders motsvarande kontrollmyndigheter har att utgå från denna kontrollgrund”, skriver Karl Evertsson.

Gällande vapensikten påverkas kategoriseringen av dem av om de har elektronisk bildbehandling eller om de särskilt har utformats för militär användning. Aimpoints sikten saknar elektronisk bildbehandling.

”Det är materielens egenskaper och utformning som avgör tillståndsplikten, inte vem som anskaffar eller använder materielen. Det betyder att militära aktörer använder en stor mängd produkter som inte utgör krigsmateriel”, fortsätter Karl Evertsson. 

Ökar militär förmåga

Linda Åkerström fick upp ögonen för Aimpoints sikten för några år sedan.

– Jag blev väldigt förvånad över att de inte kontrolleras alls. De spelar en militär roll. De ökar den militära förmågan. De ökar vapnets förmåga. Och även om de är utvecklade för civilt bruk används de militärt. 

På vilka sätt skulle försäljningen av Aimpoint-sikten kunna förhindras?

– Jag tänker att det lättaste är att regeringen lägger till det som en produkt som kontrolleras av Sverige. Enligt ISP kan de inte göra det själva, utan det är regeringen som måste ta beslut om det. Det andra alternativet är om det skulle inrättas ett vapenembargo mot Israel. Då skulle enligt ISP dessa sikten kunna inkluderas i det som kontrolleras under embargot. Men med den nuvarande politiken känns det ganska långt bort, säger Linda Åkerström.

Dagens ETC söker Aimpoint.