BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

Egentligen tänkte han börja sin akademiska bana med att titta närmare på kommunistiska partiets utveckling. Men partiledaren C.-H. Hermanssons ord ”Det måste väl finnas andra saker att forska om” ledde till en helomvändning. Miljöpolitiken var under framväxt. Om allt som hände sedan, från det där avgörande beslutet till dagens kontor på Statsvetenskapliga institutionen på Sprängkullsgatan, skriver Lennart J Lundqvist om i boken ”Miljöpolitik – i går, i dag, i morgon.” som släpptes i fredags.

Han har sett miljöpolitiken förändras radikalt och få större vikt.

– Den har förändrats på otroligt många sätt. Natur- och vattenvård var det en sektor i samhället som höll på med förut, nu är det ett element i allt. All slags politik måste nu ha ett inslag av vad det får för konsekvenser för miljön.

Han tillägger att även i näringslivet ser man en poäng med att vara miljövänliga, inte bara för att lagkraven är skärpta, utan för att det ger ett bättre anseende.

Lennart J Lundqvist ser att ett av miljö-politikens kännetecken är att den handlar om resurser som delas av alla, som luften vi andas och vattnet vi dricker, och därför berör den alla. Sociala och kollektiva dilemman ställs mot varandra.

– Orsakerna i tid och rum är så ofantligt vittgående. Vi kan inte säga att något beror på att ”De gjorde det och det, då och då”. Vi vet bara att om vi slänger massa plastpåsar i vattnet så samlas de i öar av plast i Stilla havet, säger Lennart J Lundqvist.

Han pekar på att vi alla nu är sammanlänkade ända upp till högsta nivå genom olika samarbetsorganisationer som FN, EU och OECD, även om han är kritisk till om det går att få med alla stater på båten. Samtidigt har lagstiftningen i Sverige vuxit, när det gäller allt från Miljöbalk-en till kommunala översiktsplaner.

Fungerar det i praktiken?

– Miljöaspekten är integrerad i allt i ett så utvecklat samhälle som Sverige. Men om det verkligen blir så sedan, det är nästa fråga. Det har jag inte gått in på och nu får andra ta itu med det, skrattar Lennart J Lundqvist.

Historiskt sett har miljöpolitik tagit sig många olika uttryck. Men de mest dramatiska metoderna av aktivism har klingat av, även om de fortfarande existerar.

– Det är inte riktigt samma grej nu som då, säger Lennart J Lundqvist och nämner kampen när aktivister hängde i almar i -Kungsträdgården och människor som nyligen kedjade fast sig vid arbetsmaskiner i Ojnareskogen på norra Gotland.

Han tror att det är resultatet av att det i dag finns mer lagstiftning och bestämmelser som gör att många allvarliga miljökonsekvenser fångas upp tidigt.

I sin nysläppta bok skriver han att det framstår ”som en oerhörd utmaning att på ekologisk grund utforma en samhällsordning som också säkrar individuell valfrihet och politisk demokrati”. Dagens största miljöfråga, klimatförändringarna, ser han på med oro.

– Som det ser ut i dag vill många länder utvecklas först och sedan ta itu med det här. Frågan är om vi hinner fram i tid.

Men det finns andra stora miljöproblem som har fått sin lösning. Lennart J Lundqvist lyfter fram 50-, 60- och 70-talets problem med orenat vatten som släpptes rakt ut i vattendrag och mark. Kvicksilver spred sig överallt och tvingade fram både bad- och fiskeförbud. Vattenfrågan är nu löst eftersom den akuta situationen tvingade fram lösningar. Det finns tekniker för att lösa även dagens problem.

– De tekniska lösningarna bara ökar och ökar. Men de mest miljövänliga är så tungarbetade eftersom de kostar hiskeligt mycket pengar, säger han.

I slutklämmen i sin bok blickar Lennart J Lundqvist framåt. Han konstaterar att ett villkor som måste uppfyllas när de som ska ta ansvar för miljöproblemen pekas ut, är att det sker demokratiskt.

”Det är bara på den grunden vi som samhällsmedborgare inom planetens gränser kan erövra framtiden åter”.