Läs också: Så många ofredas och våldtas varje dag i Sverige och Sextrakasserier i arbetslivet är ett svart hål
– Det finns killar som tänker att de har rätt att ta på en tjej, bara för att de vill. För att de tycker att hon är snygg, för att de tycker att hennes rumpa är snygg eller vad det nu kan vara, säger 17-åriga Maja Oldefors.
För många vuxna slog nyheten om de sexuella masstrakasserierna i Köln på nyårsafton och i Kungsträdgården i Stockholm förra sommaren ned som en bomb. Men för de flesta unga är det inget nytt att tjejer riskerar att råka ut för ovälkomna kommentarer och tafsande när de rör sig ute på stan.
Maja Oldefors går andra året på Schillerska gymnasiet i Göteborg. Oron för att utsättas för ofredande eller trakasserier är ofta närvarande för henne i någon form, och efter nyheten om trakasserierna under We are Stockholm har hon blivit mer vaksam.
– Jag kan till exempel bli rädd om en kille sätter sig bredvid mig på spårvagnen. Det kan göra mig orolig. Det kan vara mitt i vintern och jag har jättemycket kläder på mig, men jag blir ändå rädd, säger hon.
Det faktum att en del av gärningsmännen i Kungsträdgården pekades ut som killar med utländsk bakgrund har lett till en debatt om att övergreppen skulle ha med etnicitet snarare än kön att göra. Men Maja Oldefors håller inte med om den analysen.
– Även om det kanske stämde att det var fler män med utländsk bakgrund som blev avvisade under We are Stockholm så beror det ju antagligen på att det ses som mer okej om det är svenska killar som tafsar. Då är det okej att han lattjar runt lite, men så fort någon har invandrarbakgrund så är det inte okej.
”Kommer från machokulturen”
Maja betonar att övergreppen och rädslan är en del i en större struktur som handlar om mäns överordning.
– Machokulturen är definitivt någonting som spelar stor roll i varför vi har det här problemet. Allt våld mot kvinnor kommer ju från machokulturen, säger hon.
Machokulturen slår inte bara mot unga tjejer. En av dem som vet hur det kan vara, om än inte i form av sexuella trakasserier, är Gustav Wijk, 18 år. Han går tredje året på Schillerska och som homosexuell har det vid flera tillfällen kostat på att inte passa in i normen för hur samhället ser på killar. Han bor i en mindre stad några mil utanför Göteborg där alla känner varandra och rykten sprids väldigt fort.
– Det är många gånger jag suttit på stationen och hört människor prata eller fått folk emot mig. Jag har fått hat från gamla klasskompisar och elever på andra skolor, säger han.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Läs också: Så många ofredas och våldtas varje dag i Sverige och Sextrakasserier i arbetslivet är ett svart hål
Skräckhistorier avskräcker
På Schillerska är det många av eleverna som är väl pålästa och engagerade när det gäller frågor kring feminism och hbtq. Men trots det säger Gustav att det finns tillfällen då han inte känner sig helt trygg i skolan, som ibland på skoltoaletten.
– När vissa killar står där utanför och skriker och bråkar vill jag inte gå ut. För jag vet inte vad som kommer att hända om jag gör det, säger han.
Som kille har han hittills varit fredad från tafsande på krogen, men han har sett att tjejer råkar illa ut. Som den gången en man gav sig på kvinna efter kvinna i lokalen.
– Han gick fram till kvinnor och började hångla med dem, även om de sa nej. Sedan gick han vidare till nästa, jag tror att jag räknade till 15 kvinnor på typ två och en halv timma, säger han.
Maja har inte fyllt 18 ännu, men bävar lite inför att gå på krogen.
– Jag har blivit avskräckt på grund av alla skräckhistorier jag hört från folk. Som att det kommer någon och stoppar upp handen under kjolen på dem, eller vägrar lämna dem ifred och följer efter dem hela kvällen, säger hon.
Både Maja och Gustav tycker att skolan gör mycket för att lyfta frågan om värderingar. Men Birgitta Fasth, som är lärare och involverad i skolans värdegrundsarbete, säger att det är svårt att hitta tiden.
– Vi sitter här med våra fina uppdrag och Skolverket säger att det ska genomsyra alla lektioner. Samtidigt som vi som lärare har väldigt många måsten kring vad som ska finnas med i kurserna. Ämnet livskunskap togs bort för att det ansågs lite töntigt eller vad det var, men jag tyckte att det var ett jättebra diskussionsämne där man kunde ta upp aktuella händelser, säger hon.
Kristina Bergman Alme, rektor för det estetiska programmet och ekonomiprogrammet på Schillerska, säger att skolan varit relativt förskonad när det gäller kränkningar, men att det självklartfinns en plan för vad som ska göras om något inträffar. Hon tycker att det är viktigt att inte bara lägga fokus på tjejerna.
– Det handlar om att killar i en tidig ålder måste förstå vad som är okej och inte. Inte sällan har det funnits en kultur som säger att killar inte behöver prata så mycket utan ska agera fysiskt. Det blir problematiskt om de inte har verktygen för att visa uppskattning, säger hon.
Även om det ibland är tufft säger både Maja Oldefors och Gustav Wijk att det finns frizoner där det går att vara trygg. I sina kompisgäng kan de vara säkra på att inte bli påhoppade på grund av kön eller sexuell läggning.
– Jag har turen som går i en skola där många är medvetna, och jag omringar mig av människor som jag tycker har samma värdegrund som jag. Därför märker jag inte av attityderna så mycket som jag skulle kunna göra. Men så fort man hamnar i en situation med någon som inte har samma värdegrund blir man rädd och vågar inte alltid uttrycka sig, säger Maja.
