Bilden i den nya studien från Mittuniversitetet är tydlig: De blir intryckta i ett hörn och tafsas på. De får kommentarer om sina kroppar, det skickas bilder på telefonerna och klottras på skåp. De kallas hora och fitta och blir kramade och kyssta mot sin vilja. De är tjejer på högstadiet, detta är deras vardag. Och den gör dem sjuka.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Depression anses vara den största orsaken till sjukdom och funktionsnedsättning bland unga människor i hela världen. Doktoranden Heléne Zetterström Dahlqvist ville ta reda på vad som ligger bakom depression hos ungdomar mellan 14 och 16 år. I en enkätundersökning till tio högstadieskolor i Norrland undersökte hon därför hur olika faktorer – som stöd från lärare och föräldrar, självförtroende, höga krav i skolan, mobbning, skilda föräldrar, låg inkomst eller arbetslöshet hos föräldrar, utländsk bakgrund och sexuella trakasserier som de ovan – hängde ihop med depressiva symtom. Det visade sig snabbt att sexuella trakasserier stack ut.
– De tjejer som hade utsatts för sexuella trakasserier hade fem gånger så hög risk att drabbas av depressiva symtom. Jag trodde inte att det skulle vara en så avgörande faktor, säger Heléne Zetterström Dahlqvist.
Verbalt och fysiskt
Hälften av alla elever, både killar och tjejer, uppgav att de någon gång råkat ut för något som kan klassas som sexuella trakasserier. De killar som hade drabbats blev oftast verbalt trakasserade enstaka gånger, medan tjejerna uppgav att de oftast drabbades av fysiska trakasserier under en längre tid – började det i sjuan så fortsatte det under både åttan och nian också.
– Bara åtta procent uppgav att de hade råkat ut för en enstaka händelse, för alla andra är detta något som pågår hela tiden. Troligtvis är det upprepningen som gör att trakasserierna får sådana följder för tjejernas psykiska hälsa.
Speglar samhället
Frågan är hur detta kan fortgå i en vardag dessa tjejer är tvingade att befinna sig i. Förklaringen finns på flera plan, menar Heléne Zetterström Dahlqvist.
– Problemet finns här och nu på skolorna, samtidigt är det en spegling av samhället i övrigt och den genusordning som styr. Någonstans har de här ungdomarna – oftast killar, men även tjejer – snappat upp att sexuella trakasserier är ett effektivt sätt att trycka ner andra.
Bortförklarar killarna
Ofta avfärdas killarnas beteende som att de är omogna och att de inte vet bättre. Eller så skyller man på att de är utåtagerande.
– Men jag ser det som en form av makt och att sexuella trakasserier är en form av våld, som har sin grund i hur vi anser att killar ska vara och hur tjejer ska vara. Det mönstret är så invant att många skolor inte ens märker att det pågår.
Hon berättar att hon ibland har frågat lärare hon har mött om det förekommer sexuella trakasserier på deras skola, och att svaret då alltid är nej. Det är först när hon börjar räkna upp olika typer av trakasserier som man förstår vad hon pratar om och inser att det förekommer – varje dag. Det blev mycket uppmärksamhet kring sexuella trakasserier på festivaler i somras, men det är värre i skolan där barnen vistas varje dag. Enligt Heléne Zetterström Dahlqvist kan det vara en anledning till att tjejer visar mer psykisk ohälsa än killar.
– För att förändra det här behöver vi lyfta upp frågan till diskussion. Vi behöver jobba med attityder både hos elever och personal. Jag hoppas få fortsätta min forskning med att ta reda på vilken metod som fungerar bäst i det arbetet – sådana som bygger på färdiga lösningar eller sådana som ger eleverna själva i uppgift att definiera problemen och komma på lösningarna.
