Landstinget ska mäta effekten av projektet genom att jämföra med Lycksele lasarett där de anställda fortsätter med åtta timmar. Det handlar bland annat om att följa utveckligen vad gäller sjukfrånvaro, stress och personalomsättning.

Därefter, under hösten 2018, ska landstinget avgöra om fler verksamheter ska få möjlighet till arbetstidsförkortning.

– Många medarbetare signalerar att de inte orkar arbeta heltid och vi ser att sjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa ökar. Här kan arbetstidsförkortning vara en bidragande faktor för att vända trenden, säger Ulla Olofsson, processägare vid Västerbottens läns landsting.

Anna-Maria Rudolfsson, avdelningschef på lasarettet, välkomnar projektet.

– Det känns väldigt spännande och positivt att lyfta städverksamheten och våra medarbetare i ett sådant här projekt.
LiseLotte Olsson (V), landstingsråd, har stora förhoppningar.

– Den här gruppen har höga sjukskrivningstal och ett tungt jobb. Det här kan göra dem piggare och friskare och mer tillfreds överlag, att de kan hinna med hemmet och allt omkring.

Majoriten i landstinget – S, V och MP – är överens, men LiseLotte Olsson säger att borgerligheten ”tycker att det är värdelöst”.

– Det är en principfråga för dem, de har svårt att ta till sig av det positiva från andra försök runt om i landet.

Ambitionen är att utöka försöket, om det visar sig fungera på lasarettet. I ett längre perspektiv hoppas LiseLotte Olsson dock att det ska komma lagstiftning om arbetstidsförkortning.

– Just nu står den debatten och stampar. Just därför är det viktigt att visa på positiva resultat. Inte minst eftersom vi har svårt att få personal till offentlig sektor. Det här kan vara ett lockbete.