– En del av dem som kommer har bokade tider medan andra kommer in spontant, säger Lotta Holmqvist, biomedicinskt analytiker.

För den som inte tidigare är registrerad som givare är det inte bara att promenera in för att ge en donation. Simon Siryani, som är en av denna dags helt nya givare, får börja med att lämna ett prov som ska testas för sjukdomar som hiv, syfilis och hepatit. Han blir dessutom intervjuad för att personalen ska kunna kartlägga om det finns något i hans livshistoria som kan utgöra en risk. 

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

En kvinna som efter en tids uppehåll har kommit för att bli blodgivare på nytt får också svara på frågor. Att hon har varit på semester på Bali innebär att hon nu får vänta en tid med att ge blod igen.

– Bali är ett av de länder där det bedöms finnas risk för malaria. De som har varit där får vänta till sex månader efter hemkomsten innan de får ge blod, säger Lotta Holmqvist.

Karenstiden är till för att eventuell smitta ska hinna mogna och därigenom bli upptäckbar. En annan risk som räknas in är när blodgivare har fått en ny sexualpartner, där de får vänta i tre månader med att ge blod.

Flera trogna blodgivare

En av de trogna blodgivarna är Ingela Bengtsson, som började donera blod när hon var i 20-årsåldern, för att sedan göra ett uppehåll de år hon födde sina barn. Vid detta besök får hon reda på att det är 30:e gången hon donerar.

– Oj, det var mycket. Och det är då bara de gånger jag har donerat blod efter det att jag fick barn, säger hon.

En av de verkligt trogna blodgivarna i Lund är Göran Johansson. Han har nyligen gjort sin 100:e donation av helblod, vilket innebär 25 års donerande. Han började sin bana som blodgivare när man kunde ge plasma en gång var 14:e dag, vilket han hann göra 250 gånger.

Blodet behövs inom sjukvården och för honom är det en självklarhet att bidra nu när han är frisk och kan. Men han är kritisk till en del av blodcentralens rutiner.

– Jag tycker att de borde kalla blodgivarna tidigare. Det är lättare att komma om man får tid att planera för det. Dessutom har blodgivarcentralen e-postadress och telefonnummer till oss givare. Så om det är kris så behöver de inte nöja sig med att skicka pappersbrev, säger han.

De som ger blod i dag kan som tack får en enkel present. Tidigare fick dem i stället en mindre summa pengar, vilket är något Göran Johansson tycker var att föredra.

– Det är viktigt att människor ställer upp och ger blod. Som det är i dag är det hela tiden en brist på givare. Att då tacka för denna insats genom att ge en billig present tycker jag är att ge fel signaler, säger han.