Sedan början av 2010-talet har antalet stressrelaterade sjukskrivningar ökat kraftigt i Sverige. I Stockholms län har de nästan sexfaldigats – från 1 571 personer i början av 2010 till 9 353 personer i december 2024. Det visar statistik som Försäkringskassan tagit fram, och där människor som varit inne på en minst två veckor lång sjukskrivning för stress ingår.
Vilka delar av Sverige som drabbas mest varierar, och orsakerna kan vara både svårtolkade och många. År 2024 var siffran högst i Jämtlands län, sett till andel av alla sjukskrivningar som kopplas till stress. 29 procent av länets sjukskrivningar var stressrelaterade.
Anneli Ekman som är HR-chef på Jämtlands gymnasieförbund – ett företag med runt 600 medarbetare – ser dock tvärtom en minskning av antalet sjukskrivna i alla kategorier.
– Det är glädjande. Vi har jobbat väldigt mycket med företagshälsovården och ser resultat. Vi försöker fånga upp stress så fort vi ser den.
Tittar efter signaler
Jämtlands gymnasieförbund har bland annat tagit fram en plan för att stödja arbetsledare att verka förebyggande – med hänsyn till varje stressad medarbetares unika situation.
– Vi har följt forskningen på området och ny forskning visar att det är en viktig signal om någon varit sjuk vid tre tillfällen under ett år. Dessa medarbetare kallas därför till ett omtanke-samtal. Man kanske behöver stöd av en kollega i ett krävande klassrum.
Men varför är jämtlänningarna så stressade, ni verkar ha det så härligt i fjällen?
– Ja, pauser i vardagen kan så klart hjälpa, men i skolvärlden blir kraven på lärarna allt högre. Man ska göra mycket mer än undervisning i dag.
Det är heller inte alla som går igång på en fjälltur, säger Anna Fremner, divisionschef för nära vård vid Region Jämtland Härjedalen. Vissa hittar bättre återhämtning i kulturupplevelser, något regionen med sina 3500 medarbetare har tagit fasta på.
– Vi prövar att jobba med kultur på recept – och uppmuntrar till kultur på samma sätt som man ofta gör med fysisk aktivitet. Vår fantastiska miljö minskar inte stressen för alla.
Hälsocentralerna i Jämtland jobbar också med rådgivning för de som har en tuff arbetslivssituation – och med föreläsningar kring stress, sömnsvårigheter och kvinnor i klimakteriet.
Kvinnor är sjukskrivna för stress i klart högre utsträckning än män, enligt Försäkringskassans statistik. I Stockholms län var 78 procent av de som var sjukskrivna för stress kvinnor. Bland alla kvinnor som varit sjukskrivna under lång tid i länet kunde 28 procent av sjukdomsfallen kopplas till stress, jämfört med 15 procent för män.
Sämre ekonomiskt – färre sjukskrivna
Flera kommuner där invånarna har det sämre ställt ekonomiskt har färre sjukskrivningar för stress än mer välbeställda kommuner. Det kan kopplas till fysiskt krävande yrken, tror Ulrik Lidwall, senior analytiker hos Försäkringskassan.
– I kommuner där många arbetar med kroppen blir det största problemet onda nackar, ryggar och axlar. Eftersom det finns stigma kring psykisk ohälsa kanske man fokuserar på det fysiska i första hand.
Att stressen överlag har ökat i Sverige är dock ett faktum, särskilt för de som arbetar inom välfärden.
– De som jobbar med vård och omsorg, sociala tjänster och även i delar av skolan har haft en väldigt problematisk situation under lång tid. Det måste hanteras på hög strategisk nivå. Inom välfärden till exempel måste politikerna se till att det finns tillräckligt med resurser, det är inte allt som går att lösa nere på golvet.
Kan det vara positivt att antalet sjukskrivningar för stress ökat?
– Ja. Så tillvida inte sjukskrivningen blir långvarig och man hamnar i stark passivitet så kan sjukskrivning vara en väg tillbaka. För den som har bra kontakt med hälso- och sjukvård och i bästa fall även sin arbetsgivare så kan det vara ett sätt att omorientera sig och hitta tillbaka till hälsa.
