I de senaste veckornas rapportering kring sexuella övergrepp har ensamkommande flyktingbarn pekats ut i en växelverkan mellan polis och media. Detta trots att endast ett litet fåtal av anmälningarna kring de uppmärksammade övergreppen på We are Sthlm berörde ensamkommande. I flera fall har pojkar från just Afghanistan pekats ut av polis på lösa grunder, endast baserat på enskilda polismäns uppfattning om hur grupper av killar sett ut.   

”Klart att bilden har förändrats”

Kasim Husseini arbetar som HVB-föreståndare på ett boende för ensamkommande barn i Nässjö. Han föreläser också om ensamkommande flyktingbarn, har ensamkommande barn boende hos sig och var själv en gång ett av dessa barn, när han som 15-åring kom till Sverige efter en flykt från Afghanistan. I tio år har han jobbat med integration och ensamkommande. Det senaste året har han varit föräldraledig med sin son, samt tjänstledig. Han upplever att bilden av ensamkommande har förändrats och är oroad över utvecklingen.

– Det är klart att bilden av gruppen har förändrats. I och med att det kommit väldigt många ensamkommande barn så syns de mer. Ordet ensamkommande används mer och mer flitigt och det klistras på alla möjliga ungdomar med invandrarbakgrund även de som lever med sina föräldrar. Det har blivit ett begrepp man använder. Men det går ju inte att se på en grupp killar ifall de är ensamkommande barn. 

– Ett fåtal begår brott, vilket är helt oacceptabelt. fler ur den grupp som levt som gatubarn eller varit barnarbetare och som lever som gatubarn här också. Men en hel grupp av barn utmålas nu som ungdomar med dålig syn på kvinnor och som kriminella. Och vad händer när en hel grupp utmålas som ett problem och döms på förhand? Ses man som ett problem så blir man ett problem.  

– Problem har alltid funnits på festivaler, där alkohol är inblandat, tror jag. Men man  ska ta tag i de ungdomar som beter sig så. Ungdomar i stort behöver mer sex- och samlevnadsundervisning, inte bara ensamkommande. 

Kasim Husseini  berättar att på de boenden han arbetat på i Nässjö, har man alltid haft diskussioner om hur man beter sig och arbetat aktivt med sexuell hälsa. 

– Det måste vara en levande diskussion överallt, både på HVB-hem och i skolor. Ungdomar behöver vägledning i det här. Många kollegor har ögonen väldigt öppna för detta. Man måste prata mycket om detta.

– Vi har också många aktiva integrationsåtgärder där ungdomarna träffar svenska ungdomar, killar och tjejer, i läxhjälp och integrationshjälp. För att umgås och få kontakter. 

Ska inte blunda för problem

Kasim Husseini säger att man inte ska blunda för de problem som kan finnas i en grupp unga killar som skiljts från sina familjer.

– Det här är en utsatt grupp. Barn är utsatta när de skiljs från sina familjer. Många har inte gått i skolan utan arbetat sedan 10-årsåldern. I vissa fall är de traumatiserade, de har upplevt många situationer som inte är okej för barn.

– Men jag ser dem som en resurs och inte ett problem. Många är målmedvetna och skärpta och kommer att göra så mycket gott för samhället. 

Han ser med oro på helgens händelser, där maskerade gäng misshandlade icke-vita människor i Stockholm city.

– Det är hemskt att socialtjänsten uppmanar ungdomarna att stanna hemma för att nazister inte ska skada dem. Tyvärr har mycket med den senaste tidens händelser att göra med att det blir en så enorm rapportering där en grupp målas som gärningsmän snarare än de enskilda som har utfört dåden.

– Solidariteten och de öppna hjärtana hade en gräns och den är nådd nu, dessa barn betraktas inte längre som barn. De betraktas bara som problem. När en nyhet om ofredande på en festival övergår till ett samtal om att stoppa flyktingar blir jag riktigt orolig.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0

Vad säger forskningen om gruppen?

Ensamkommande som avviker

• Gruppen ensamkommande barn som avvikit från HVB-hem och lever på gatan eller som helt försvunnit har nyligen undersökts av länsstyrelsen i Stockholm. 
• Det är en mindre del av det totala antalet ensamkommande och en väldigt heterogen grupp. 
• Ett mönster är att avvikandet är kopplade till barnets möjligheter att få asyl, där barn med få möjligheter i större utsträckning avviker.
• Ett annat mönster är att gruppen som avviker har haft svårigheter att anpassa sig till boenden på grund av missbruk eller psykosociala problem. 
• Många rör sig i riskmiljöer och blir inblandade i kriminalitet.
• En del av barnen hade utsatts för människohandel. Av 210 fall av människohandel som berörde barn, mellan 2012-2015, var 13 procent ensamkommande barn, från exempelvis Algeriet och Marocko.
• Rutiner för vad som ska göras när barn försvinner eller avviker saknas.
• Majoriteten av barnen avviker inte.

Ensamkommande på arbetsmarknaden

• Forskarna Aycan Celikaksoy och Eskil Wadensjö har undersökt nära 10 000 ensamkommande flytkingbarn och hur det har gått för dem på arbetsmarknaden.
• Ensamkommande barn klarade sig bättre på arbetsmarknaden än barn som invandrat med sina föräldrar, men sämre än barn som fötts i Sverige.
• En möjlig förklaring är att ensamkommande får en bättre integration i och med att de placeras i familjer med stark anknytning och etablering i Sverige.
• Ensamkommande från Afghanistan, vilket är den största gruppen, har klarat sig bättre på arbetsmarknaden än ensamkommande från andra länder.  

PRENUMERERA PÅ ETC HELG

Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.