Separationen en ökad risk

– Som feminist är det självklart att ta ställning för utsatta kvinnor. När jag jobbade inom socialtjänsten och kriminalvården träffade jag män och kvinnor som var våldsutsatta eller våldsutövare.

Kvinnan och förövaren ofta närstående

Enligt Brottsförebyggande rådets statistik för 2016 polisanmäldes drygt 29 000 fall av misshandel av kvinnor över 18 år. I 10417 av fallen hade kvinnan och förövaren en nära relation eller hade tidigare haft en sådan. I 16 fall slutade misshandeln med mord.

I snitt har 16 kvinnor i Sverige mördats varje år sedan 2000. Alltså närmare 270 kvinnor som har mördats för att de har älskat fel man. Och just sambandet mellan svartsjuka, kärlek och social kontroll är något som Lotta Agevall Gross lyfter fram i avhandlingen när hon har intervjuat kvinnor som har misshandlats av en man de haft en nära relation med.

– Det är svårt att prata om tvåsamhet och våld, om det som pågår inom hemmets fyra väggar. I det längsta försöker kanske kvinnan tolka hans kontrollbehov och svartsjuka som omtanke. Som utomstående kan det vara svårt att kliva in och agera men finns det barn med i bilden kan man göra en orosanmälan till socialtjänsten, säger Lotta Agevall Gross.

Våld normaliseras i kvinnans vardag

Mannens avsikt med våldet kan vara att utöva makt och kontroll genom att skada och skrämma. Våld i nära relationer skiljer sig från andra former av övergrepp genom att det ofta utövas under en längre tid och till viss del blir ett normaliserat inslag i den utsatta kvinnans vardag.

Men det finns tecken att vara uppmärksam på när ett förhållande går från förälskelse till kontroll. Forskning visar även att separationen från en våldsam man kan innebära en ökad risk för kvinnan.

Lotta Agevall Gross menar att socialtjänst och polis i dag ska arbeta systematiskt med hot- och riskbedömningar. Men att det är väldigt ojämnt i Sverige hur bra man är på att jobba med problemet och hur bra man är på att avgöra när en situation blir farlig eller till och med livshotande.

Freda bedömer stöd- och skyddsbehov

Socialstyrelsen har utarbetat en bedömningsmetod kallad Freda att användas av socialtjänsten och andra verksamheter som behöver stöd att bedöma behov av skydd och stöd för personer som har utsatts för våld i nära relationer. Kvinnan får svara på frågor om hon har utsatts för fysiskt, psykiskt eller sexuellt våld och hur rädd hon uppger sig vara. Utifrån svaren gör man en bedömning på hur farlig mannen bedöms vara och planerar åtgärder efter det.

– Forskningen visar att våldsutsatta ofta kan känna skam och skuld över våldssituationen. Reaktionen hos den person som kvinnan berättar för är därför mycket viktig, säger Lotta Agevall Gross.