Segregationen ökar i två av tre kommuner

Borlänge är Sveriges mest segregerade kommun. Åtminstone var den det 2022 enligt en kartläggning av så kallat dissimilaritetsindex som Dagens Samhälle gjort.

Indexet mäter hur stor andel av dem med utländsk bakgrund i befolkningen som skulle behöva flytta mellan olika delområden för att hela området ska få en representativ sammansättning. Med andra ord: ju högre index, desto större segregation.

Enligt granskningen skulle man behöva flytta runt på närmare hälften av Borlänges befolkning, med ett index på 48,1, för att uppnå en jämn fördelning av personer med svensk respektive utländsk bakgrund inom kommunen. Andra kommuner med ett högt index är Botkyrka, Trollhättan och Alvesta.

Sämre i 197 kommuner

Kartläggningen visar att segregationen ökat sedan år 2015 i 197 av Sveriges 290 kommuner och att antalet kommuner med en betydande segregation – gränsen har satts vid ett dissimilaritetsindex på 30 – ökat från 57 till 74. Att granskningen utgått från år 2015 beror på att det var året då migrationspolitiken blev stramare.

De kommuner som under perioden sett segregationen skjuta i taket är Storuman (som gått från 4,2 till 15,4), Tanum (som gått från 21,5 till 31,5) och Mellerud (som gått från 20,9 till 29,8).